Möt orkestern som består av musiker från masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för Scen och Musik. Varje läsår gör University of Gothenburg Symphony Orchestra en rad produktioner med internationellt välkända dirigenter och solister.
I den här konserten får vi höra Beethovens livfulla pianokonsert nr 3. Solist är Signe Olofsson. Efter pausen bjuds vi på Mahlers magnifika ”Titansymfoni”, en sann klassiker i den symfoniska repertoaren. Dirigent är Jurjen Hempel.
Utbildningen bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan.
Program
Emilie Mayer (1812-1883)
Faust-uvertyr
Emelie Mayer blev ett känt namn i Berlin, både för sina kompositioner och skulpturer, som var en annan konstart hon behärskade. Hennes två första symfonier uruppfördes båda i Stettin och framgången blev ännu större i Berlin. Där var det framför allt i privata hem hennes musik spelades men 1850 gavs en offentlig konsert på kungliga teatern med uteslutande Emelie Mayers kompositioner. Hon blev populär både hos kritikerna och publiken och följde sina verk till de städer de uppfördes; Köln, München, Lyon, Bryssel och Wien.
Som tonsättare var hon mångsidig och produktiv. Åtta symfonier, 15 konsertuvertyrer, mycket musik för piano, röst, fiol med mera. Hon arbetade hårt men hjälpte också gärna andra, till exempel genom att själv ge kompositionslektioner till andra kvinnor.
Katarina A Karlsson, utdrag
Ludwig van Beethoven (1770-1827)
Pianokonsert nr 3 c-moll Op 37
Allegro con brio
Largo
Rondo: Allegro
De första skisserna till tredje pianokonserten kan dateras till 1797, då Beethoven blivit mycket inspirerad av att ha lyssnat till ett framförande av Mozarts pianokonsert nr 24 i samma tonart. Det handskrivna manuskriptet är daterat år 1800, men han fortsatte att fila på utformningen ända fram till början av 1803.
Det första framförandet av tredje pianokonserten ägde rum den 5 april 1803 i Theater an der Wien. I en tidningsartikel kan man läsa att Beethoven inte fick särskilt långa applåder, trots att han kvällen till ära samlat alla sina mest hängivna beundrare. Skälet är att man redan började betrakta honom som en underlig kuf. Beethovens elev Ferdinand Ries har rapporterat att Beethoven spelade solostämman i pianokonserten med glatt humör, men att många noter "föll under bordet". När det gällde själva kompositionen menade Ries dock att ingen tonsättare han kände ens kom i närheten av mästaren - än idag är vi villiga att hålla med.
Trots den allvarliga tonarten är Beethovens tredje pianokonsert inte något stort och tragiskt drama till skillnad från andra av hans verk i c-moll (till exempel symfoni nr 5, Ödessymfonin) Tvärtom har denna konsert en klassiskt klar uppläggning. I synnerhet largot är genomskinligt enkelt och fjärilslätt. Det utåtriktade slutrondot ägnar sig däremot mer åt tvära kast mellan såväl känslor som tonarter.
STIG JACOBSSON
Paus25 min
Gustav Mahler (1860-1911)
Symfoni nr 1 D-dur "Titan"
Langsam. Schleppend.
Kräftig bewegt
Feierlich und gemessen, ohne zu schleppen
Stürmisch bewegt
Den första symfonin uruppfördes i Budapest med tonsättaren själv som dirigent. Musiken väckte våldsam kritik, för det här var något man inte hade väntat sig. Mahler hade gjort sig känd som en lysande operadirigent men som tonsättare var han praktiskt taget okänd, och nu kom han med en ambitiös, stilistiskt brokig och märkligt personlig symfoni. Få verk av Mahler har sedan genomgått så många revideringar - ända fram till 1898. När man på 1960-talet hittade första versionen kunde man konstatera att skillnaderna var stora.
Inledningen är manande: det börjar med en oförglömlig känsla av rymd och stillhet. Kanske tänkte Mahler på när han lämnats ensam i skogen av sin far med tillsägningen att inte flytta på sig förrän fadern kom tillbaka - och det dröjde många timmar. Efterhand bryter tematiska fragment fram: hornsignaler, trumpetfanfarer, fågelsång. Andra satsen gick först under namnet "Fulla segel" och speglar en längtan till naturen och livliga, österrikiskt inspirerade bonddanser.
"Sorgmarsch à la Callot" kallade han den tredje satsen, och konstnärens åsyftade etsning visar hur den döde jägaren bärs på bår av skogens djur. Det är en parodisk bild och en i högsta grad parodisk musik, som bygger på den kända barnvisan Broder Jakob i en ironisk, grotesk och bitter mollversion. I triodelen förekommer ytterligare ett citat ur Lieder eines fahrenden Gesellen. Finalen är ett sårat hjärtas förtvivlan. Rubriken på satsen lånade han från Dante: "Från inferno till paradiset". Nog kan musiken tyckas börja i helvetet, och nog var Mahler i alla fall en bra bit på väg till paradiset. Men ända fram nådde han inte ännu, det gjorde han först i andra symfonin - och den påbörjades omedelbart efter den första.
STIG JACOBSSON
Lördag 28 februari 2026: Evenemanget slutar ca kl 17.30
Medverkande
University of Gothenburg Symphony Orchestra
Jurjen Hempel gjorde sin hyllade debut 1997 med Rotterdam Philharmonic. Han har varit engagerad på senare år hos Netherlands Philharmonic Orchestra, Helsingfors filharmoniska orkester, Finlands Radios symfoniorkester, Basel Symphony Orchestra, BBC SO London, BBC SSO Glasgow, BBC NOW Cardiff, Deutsches Symphony Orchestra Berlin och Royal Concertgebouw Orchestra. Efter en framgångsrik produktion av Mozarts Enleveringen ur Seraljen utsåg Opéra de Toulon honom till musikchef från och med 2018.
Han studerade dirigering hos David Porcelijn och Kenneth Montgomery vid Utrecht Conservatorium. På inbjudan av dirigenten Seiji Ozawa i USA studerade han som dirigentstipendiat vid Tanglewood Music Center där han arbetade med Bernard Haitink och Lorin Maazel. Som finalist och pristagare vid Sibelius dirigenttävling fick han också många inbjudningar från finska orkestrar.