Göteborgs Konserthus Schumann symfoni nr 2

Johan Svendsen (1840–1911) Symfoni nr 2 B-dur Op 15 Allegro Andante sostenuto Intermezzo. Allegro giusto Finale. Andante – Allegro con fuoco Den unge norske tonsättaren anlände till Leipzig 1863 och kastades därmed rakt in i en av Europas mest vitala musikmiljöer. På konservatoriet, där även Edvard Grieg och senare Amanda Maier studerade, var det särskilt i kompositionsklasserna som Svendsens begåvning lyste starkast, detta i en tid då Leipzig fortfarande representerade den klassiska traditionen efter Mendelssohn och Schumann. Leipzig gav Svendsen också ett nordiskt självförtroende. I den tyska miljön blev hans melodik, färgad av norsk folkton, något exotiskt och eftertraktat. Symfoni nr 2 i B-dur (1876) är ett av den nordiska romantikens mest vitala och glansfullt orkestrerade verk. Symfonin skrevs i Oslo, eller Kristiania som staden då hette, detta under en period då Svendsen också var verksam som dirigent och lärare. Stilen påminner om den som Schumann utvecklade. De melodiska idéerna vävs tätt samman och satserna binds ihop av återkommande motiv till en poetisk helhet. Melodierna bär även de spår av Schumanns drömmande och melankoliska fraser, som i andra satsens sjungande stråkar – men med mjuk skandinavisk lyrik. Jörgen Wade

Robert Schumann (1810-1856) Symfoni nr 2 C-dur Op 61 Sostenuto assai. Allegro ma non troppo Scherzo: Allegro vivace Adagio espressivo Allegro molto vivace 1844 får Robert Schumann sitt första allvarliga nervsammanbrott, vilket följs av flera. Familjen flyttar till det lugnare Dresden. Andra symfonin blev ett slags återhämtningsprojekt. Ovanligt nog är alla fyra satserna skrivna i C-dur eller c-moll. Det kan skapa problem. Men Schumann undviker skickligt att verket får en statisk utformning och harmonisk monotoni genom att lägga in kontrasterande element - olika rytmer, tempi och korta tonartsbyten inom varje sats. Första satsen inleds med att trumpetarna spelar en koralliknande fanfar över stråkarna. Den fanfaren återkommer i bleckblåsarna i andra satsen och avslutar också hela symfonin. Likt Beethoven lägger Schumann den snabba scherzosatsen på andra plats - ett oerhört virtuost perpetuum mobile i stråkarna och två långsammare trioavsnitt med träblåsare. Ett lustigt två toners motiv upprepas genom nästan hela satsen likt ett uppfordrande mantra. Adagiosatsen är sannerligen symfonins emotionella centrum, som en lång, melankolisk operaaria med gripande soloinsatser i träblåsarna. Schumann lär ha blivit så tagen när han skrev den att han måste göra ett långt uppehåll innan han tog itu med den glädjefyllda, storslagna finalsatsen som, förutom robusta, marschliknande inslag, använder ett enkelt tema i solooboe ur Beethovens sång An die ferne Geliebte. Det var Schumanns hyllning till hustrun Clara. Gunilla Petersén, utdrag

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Danske dirigenten Thomas Dausgaard utsågs 2024 till förste gästdirigent för RTVE, Spanska Radions Symfoniorkester. Han är även hedersdirigent för Köpenhamns Filharmoniker. 2016-2022 var han chefdirigent för BBC Scottish Symphony Orchestra och 1997-2019 chefdirigent för Svenska Kammarorkestern i Örebro. 2014-2022 arbetade han vid Seattle Symfoniorkester. Han har tilldelats Ridderkorset i Danmark och utsetts till hedersdoktor vid Örebro universitet. Bland de senaste framgångarna finns återkomster till Philharmonia Orchestra, Tokyo Metropolitan; Bryssels, Helsingfors och Dresdens filharmoniker; Bambergs, Lucernes och Valencias symfoniorkestrar samt Orchestre de Chambre de Paris. Han har även debuterat med Warszawas filharmoniska orkester, Orquesta Sinfónica de Galicia, Malmö symfoniorkester och Brucknerhaus Orchester Linz. Som gästdirigent har Dausgaard arbetat flitigt med de flesta av världens ledande orkestrar i Europa och USA. Han framträder regelbundet på prestigefyllda festivaler världen över och har haft en residensvistelse i Tokyo 2019, där han presenterade BBC Proms i Japan för första gången. Dausgaard studerade piano och komposition från tidig ålder för en tidigare elev till Carl Nielsen. Hans internationella dirigentkarriär tog fart då han utsågs till assisterande dirigent för Seiji Ozawa och Boston Symphony Orchestra. Han har flera gånger gästat Göteborg med Svenska Kammarorkestern och var 1998 med Göteborgs Symfoniker på Sverigeturné.