Göteborgs Konserthus Kammarmusik med Ava Bahari

César Franck (1822-1890) Pianokvintett f-moll Molto moderato quasi lento Lento, con molto sentimento Allegro non troppo, ma con fuoco När belgisk-franske César Franck skrev sin pianokvintett var han en ganska okänd tonsättare, men verket gjorde honom i ett slag berömd i musikvärlden. På 1800-talet tolkades denna musik som ett ohöljt blottande av sexuell åtrå. Både Liszt och Saint-Saëns påstås ha varit chockade och hustrun påstås ha anklagat Franck för otrohet. Sant är att Franck vid denna tid hade en favoritelev, den 25 år yngre, sedermera berömda tonsättaren Augusta Holmès (1847-1903). Möjligen kan han ha varit förälskad i den färgstarka kvinnan. Saint-Saëns ogillande, trots att han fick sig verket tillägnat, kan enligt illvilliga påståenden ha berott på att han själv skulle vara förälskad i Holmès. Helt oberoende av detta skvaller är det fråga om fantastisk musik, kanske ett av 1800-talets mest passionerade kammarverk. Första satsen börjar med en långsam och lång inledning, Molto moderato, med ett dramatiskt tema i stråkarna och ett annat i pianot. Båda dessa teman upprepas och varieras. Andra satsen är mycket vemodig och ger tillfälle till återhämtning, för att sedan leda till en avslutande sats där huvudtemat åter uppenbarar sig. Kammarmusikförbundet (Yngve Bernhardsson)

Dimitri Sjostakovitj (1906-1975) Symfoni nr 15 Op 141, arr Derevianko Allegretto Adagio Allegretto Adagio - Allegretto Sjostakovitjs sista symfoni är ett av hans sällsynta orkesterverk från de sista åren. Den uruppfördes av sonen Maxim Sjostakovitj i januari 1972 och är ett i många avseenden unikt verk. Det var då nästan 50 år sedan han påbörjade sin första, geniala symfoni. Men på många sätt står de båda symfonierna nära varandra: den virtuosa orkesterbehandlingen, flykten, idéernas djärvhet, de oväntade associationerna med anspelningar på egna och andras verk. Mest överraskande är väl det tydliga citatet ur Rossinis Wilhelm Tell-uvertyr som dyker upp i första satsen. Där finns för övrigt också en tolvtonsserie - ja, den återkommer i alla satserna. Den andra satsen är en sorgmarschliknande klagosång som kontrasterar mot scherzot. Den övervägande långsamma finalen bjuder på flera kända citat, bland annat dödsmotivet ur andra akten ur Wagners Valkyrian. I pukorna hör man rytmer från hans egen Leningradsymfoni. Tonsättaren har fällt följande uttalande: "Det är stor skam att komponisterna tycks förbigå Tjechov. Ett av mina verk grundar sig på motiv av Tjechov, den femtonde symfonin. Den är inte en förstudie till Den svarta munken, utan variationer på ett tema. Mycket i den femtonde har relation till Den svarta munken, även om den är ett fullständigt självständigt stycke." Den svarta munken är en novell av Tjechov som Sjostakovitj hade långt gångna planer att skriva en opera över - till slut resulterade planerna istället i denna symfoni. Viktor Derevianko skrev en kammarversion av symfonin 1972 på godkännande av kompositören. Stig Jacobsson

Violinisten Ava Bahari är född 1996 i Göteborg. Hon började spela fiol vid tre års ålder och gav sin första solokonsert vid åtta års ålder i Göteborgs Konserthus. Hon studerade vid Oslo Musikhögskolas program för unga artister under ledning av Terje Moe Hansen. 2011- 2015 fortsatte hon sina studier hos Per Enoksson, tidigare violinist hos Göteborgs Symfoniker. 2015 började Ava Bahari sina kandidat- och masterstudier vid Hochschule für Musik Hanns Eisler Berlin under ledning av Kolja Blacher och tog sin diplomexamen i maj 2024. 2021 tog hon också en examen vid Accademia Stauffer i Cremona, Italien. Ava Bahari har mottagit ett flertal utmärkelser inklusive 3:e pris vid Premio Paganini-tävlingen i Genova, 4:e pris vid Concours International Tibor Varga i Sion 2021 och 1:a pris vid Aurora Music Competition i Stockholm 2019. Under hela sin karriär har Bahari haft förmånen att undervisas av framstående violinister och pedagoger som Leonidas Kavakos, Mihaela Martin, Pierre Amoyal, Midori Goto och Boris Kuschnir. Hon har arbetat med dirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Pekka Kuusisto och Ryan Bancroft och uppträtt med orkestrar som Kungliga Filharmonikerna, Göteborgs Symfoniker, Teatro Carlo Felice Genova, Baden-Baden Philharmonie, Malmö Symfoniorkester, Odense Symfoniorkester. Orkester och Gävle Symfoniorkester. Orkesterdebuter under nästa säsong inkluderar konserter med The Philharmonia Orchestra, Tokyo Symphony Orchestra, Helsinki Philharmonic och BBC National Orchestra of Wales. Några av hennes mer anmärkningsvärda framträdanden inkluderar ett Paganini-framträdande på Seoul Arts Center, ett recital om "Stauffer" Guarneri del Gesù 1734 i museo del Violino Cremona och ett recital i Konzerthaus Berlin. Ava Bahari har också mottagit musik- och kulturstipendier från Sten A Olssons Stiftelse för forskning och kultur, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetsamhället i Göteborg och Willinska Stiftelsen. Med Göteborgs Symfoniker gjorde hon solistdebut i januari 2023 i Schönbergs violinkonsert.

Andrei Banciu är en aktiv kammarmusiker med engagemang i hela Europa. Han grundade Jacques Thimbaud Ensemble och har varit involverad i ett flertal kammarmusikfestivaler i bland annat Belgien. Sedan 2012 undervisar han på musikhögskolan i Leipzig och sedan 2018 på Hanns Eisler-skolan i Berlin. Banciu är född i Rumänien och var i yngre år pristagare i en rad solisttävlingar.

Violinisten Marja Inkinen Engström tog diplom i violinspel vid Sibelius-akademin (master of music för professor Tuomas Haapanen) och vid Utrechts konservatorium i Holland. Sandor Vegh, Chaim Taub och MiKyung Lee har betytt speciellt mycket för hennes musikaliska utveckling. Marja Inkinen Engström är sedan 1998 stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Hon framträder också ofta som kammarmusiker och solist. På Konserthuset har hon i kammarmusiksammanhang och som solist samarbetat med musiker som cellisterna Lynn Harrell och Daniel Müller-Schott, pianisten Christian Zacharias och altviolinisten Brett Dean samt kolleger i Symfonikerna. Sedan 2002 undervisar hon violin, orkesterspel och kammarmusik på Högskolan för scen och musik i Göteborg samt även på andra institutioner. Marja Inkinen Engström spelar på en Francesco Ruggieri från 1680 som ägs av Göteborgs Symfoniker.

Tuula Fleivik är alternerande stämledare för altviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Hon studerade violin vid Helsingforskonservatoriet och altviolin vid Sibeliusakademin och Guildhall School of Music and Drama. År 2000-2001 var hon medlem i Verbier Festival Youth Orchestra. Hon har arbetat som stämledare i Sinfonia Lahti, Uleåborgs symfoniorkester, Orquestra de la Comunitat Valenciana (Palau de les Arts) och Helsingfors stadsorkester. Tuula Fleivik har också ett stort intresse för samtida musik och har spelat med ensembler som Gageego! och Zagrosensemblen.

Sedan 1998 är Claes Gunnarsson solocellist i Göteborgs Symfoniker. Han har framträtt som solist med de främsta svenska orkestrarna och inbjuds regelbundet till ledande internationella festivaler som La Folle Journée i Nantes, Music@Menlo i Kalifornien, Mecklenburg-Vorpommern-festivalen och Yuri Temirkanovs vinterfestival i St Petersburg. Claes Gunnarsson har framträtt som solist i Europa, Asien och Nordamerika. I början av sin karriär utsågs han till Artist in Residence hos SR P2 och några år senare gjorde han Londondebut i Brahms dubbelkonsert i Queen Elizabeth Hall tillsammans med violinisten Sara Trobäck, konsertmästare för Göteborgs Symfoniker. De utgör tillsammans med pianisten Per Lundberg Trio Poseidon som turnerar internationellt och har gjort flera skivinspelningar. Som kammarmusiker har Claes Gunnarsson bland annat spelat med violinisterna Leonidas Kavakos och Nikolaj Znaider, pianisten Enrico Pace, trombonisten Christian Lindberg, sopranen Barbara Hendricks och cellisten Lynn Harrell. Claes Gunnarsson har framträtt som solist med Göteborgs Symfoniker flera gånger, bland annat i Dvoráks cellokonsert, Brahms dubbelkonsert och Beethovens trippelkonsert med sina kolleger i Trio Poseidon och Neeme Järvi, Beethovens trippelkonsert med Sara Trobäck och Christian Zacharias samt Sjostakovitjs cellokonsert nr 1 med Neeme Järvi. 2007-2009 var Claes Gunnarsson gästande solocellist hos London Symphony Orchestra. Han har gjort flera inspelningar och är solist i Brahms dubbelkonsert, Beethovens trippelkonsert och Weinbergs Fantasi för cello och orkester samt cellokonsert med Göteborgs Symfoniker på det engelska skivbolaget Chandos. Claes Gunnarsson är verksam som lärare på Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs Universitet. Han spelar på en cello byggd 1707 av David Tecchler, ett generöst lån från Järnåkerfonden.

Walter Witick är anställd hos Göteborgs Symfoniker sedan 2023. Han är född 1992 i Karleby, Finland och inledde sina slagverkstudier som åttaåring vid Mellersta Österbottens konservatorium. 2007 började han sina studier vid Sibelius-Akademins ungdomsavdelning och gick vidare till kandidatexamen vid Amsterdam konservatorium och magisterexamen från SibeliusAkademin. Vid sidan om arbetet i orkestern ligger kammarmusik honom varmt om hjärtat.

Hans Hernqvist är pukslagare i Göteborgs Symfoniker sedan 1991 och har medverkat i de flesta produktioner och inspelningar samt i kammarmusiksammanhang, bland annat med kollegorna i puk- och slagverkssektionen. Efter studier vid Malmö Musikhögskola och vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har Hans verkat som orkestermusiker och var anställd som slagverkare i Kungliga Stockholms Filharmoniker innan flytten till Göteborgs Symfoniker. Hans undervisar även i pukor och orkesterspel vid Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs universitet.