Göteborgs Konserthus Mahler 4 med Tabita Berglund

1.Heute! 2.Der Blütenzweig 3.Die Weide im Wind 4.An einen Freund 5.Der Liebeslaut 6.Betrachtung 7.Nichts leichter [Leichtes Spiel] 8.Einsam 9.Dauer im Wechsel Japanischer Frühling – eller Japansk vår – är en sångcykel från 1957 av den norske tonsättaren Ludvig Irgens-Jensen. Irgens-Jensen var välutbildad, talade flera språk och hängde med i de senaste trenderna inom klassisk musik. När han var ung inspirerades han av fransk impressionism. Med tiden skulle han röra sig mer mot den tyska senromantiken. Texterna till Japanischer Frühling kommer från en samling japanska dikter som spänner över en tidsperiod av tusen år. Dikterna är tolkade av Hans Bethge som även översatt de kinesiska dikter Mahler använde i Das Lied von der Erde. Japanischer Frühling trycktes i en första version för pianoackompanjemang redan vid Irgens-Jensen debut 1920. Då passerade de förbi utan någon större uppmärksamhet. Under 1950-talet bestämde han sig för att skriva om sångerna för orkester. I en klar och skimrande orkestrering framstod melodierna plötsligt i ny dager. Sedan dess har det varit hans mest berömda verk. Carl Magnus Juliusson

Gustav Mahler (1860-1911) Symfoni nr 4 G-dur för orkester och sopran Bedächtig. Nicht Eilen In gemächlicher Bewegung. Ohne Hast Ruhevoll (Poco Adagio) Sehr behaglich Fjärde symfonin innebar ett nytänkande i Mahlers symfoniska skapande. Den är kortare än symfonierna nr 2 och nr 3, orkesterbesättningen är inte lika omfattande. Den har ingen programförklaring som rubrik till varje sats, som Mahler tidigare haft, även om han till en början hade en skiss att utgå ifrån. Det är också oftast en "gladare" och mera "lekfull", nästan kammarmusikalisk symfoni, fylld av melodier och dansrytmer. Man kan höra reminiscenser av wienklassikernas och särskilt Haydns musik i den, av österrikiska ländler och valsmelodier. Symfonin är en skrämmande vandring från det jordiska till det himmelska livet efter döden. I första satsen finns bjällerklang och paradismotiv som blandas med marschrytmer och wienskt gemyt i stråkar och blåsare. I andra satsen, ett scherzo, möter vi en spöklik, kuslig dödsdans i ett violinsolo med strängarna stämda en ton högre än normalt. Men det ska låta "som en spelman på fiddla - vännen Hein (ett medeltida namn på Döden) spelar upp!” Och i blåsarna hörs skrämmande valsrytmer. Så tredje satsen. Ruhevoll. En lugn och gripande variationssats. "Gudomligt glada och djupt sorgsna melodier" enligt tonsättaren. Ett adagio som bara Mahler kan skriva. Mot slutet ett kraftigt orkesterutbrott som övergår i "himmelska" klanger i stråkar och harpa. Portarna öppnas till paradiset. "När människan, nu full av förundran, frågar vad allt detta betyder, svarar barnet honom med den fjärde satsen: Detta är himmelskt liv!" förklarar tonsättaren. Och det himmelska livet är fyllt av glädje, sång, dans, musicerande och framför allt av mat och dryck. Temat kommer från folkvisesamlingen Des Knaben Wunderhorn, "Das himmlische Leben", och är tonsatt för sopran. Det var inte den Mahler åhörarna kände igen och ville höra vid uruppförandet i München november 1901, men i dag står den fjärde symfonin ofta på orkesterrepertoaren världen över. Gunilla Petersén

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Den framstående norska dirigenten Tabita Berglund är omtyckt för sin karisma och inspirerande stil. Hon tillträdde som förste gästdirigent för Detroit Symphony Orchestra säsongen 2024-2025, och 2025 blev hon förste gästdirigent för Dresdner Philharmonie. Hon har tidigare varit förste gästdirigent för Kristiansand Symfoniorkester. Bland höjdpunkterna förra säsongen var debuter med Houston Symphony, Minnesota Orchestra, Gürzenich-Orchester Köln, Orchestre de chambre de Paris, Polska Radions symfoniorkester, Islands symfoniorkester och Lahtis symfoniorkester. Sina första veckor hos Detroit Symphony Orchestras gjorde hon den amerikanska premiären av Anna Clynes violinkonsert Time and Tides med Pekka Kuusisto. Hon gjorde sin asiatiska debut med Tokyo Metropolitan Symphony Orchestra, debut vid Salzburgs påskfestival tillsammans med Mozarteum Orchester Salzburg, en Europaturné med Orchestra della Svizzera Italiana, och återvände till Dresdner Philharmonie, Kungliga Filharmonikerna i Stockholm, Orchestre national de Lyon, Tonkünstler-Orchester Niederösterreich och Trondheims symfoniorkester. I december 2024 dirigerade hon Norska Nationalbaletten i Nötknäpparen. Tabita Berglund samarbetar med internationellt kända solister som Jean-Yves Thibaudet, Leila Josefowicz, Truls Mørk, Pekka Kuusisto, Cédric Tiberghien, Alexander Malofeev, Camilla Tilling och bröderna Jussen. Hon tog examen 2019 i orkesterdirigering vid Norges Musikhögskola, där hon studerade under professor Ole Kristian Ruud. Hon utbildade sig ursprungligen till cellist och studerade till magisternivå under Truls Mørk. Med Göteborgs Symfoniker debuterade hon som dirigent 2024 med musik av Helen Grime och Sibelius 7:a.

Ida Falk Winland har denna säsong gjort sin rolldebut som Madame Butterfly på GöteborgsOperan. Hon har även gästat Det Kongelige Teater i Köpenhamn, där hon sjöng rollen som Helene i Kasper Holtens uppsättning av Manfred Trojahns Orest. Under den föregående säsongen framträdde hon som Donna Anna i Don Giovanni på GöteborgsOperan och som Violetta i La Traviata på Kungliga Operan i Stockholm. Ida Falk Winland är knuten till GöteborgsOperan sedan 2014. Här har hon sjungit Gilda i Rigoletto, Mimì i La Bohème, Ilia i Idomeneo, Adalgisa i Norma, Morgana i Alcina, Cleopatra i Julius Caesar, Rosina i Barberaren i Sevilla, Grevinnan och Susanna i Figaros bröllop, Nedda i Pajazzo samt Beate Bella Bravura i Julglitter och operakaos. Ida Falk Winland har gästat Glyndebourne Festival i rollen som Fiordiligi i Così fan tutte. Vidare har hon gjort Così fan tutte på Opéra National de Paris, Trollflöjten och Xerxes på Kungliga Operan samt Peter Grimes på Teatro alla Scala i Milano. Hon har även framträtt på Helsinki Festival, Opéra National de Lorraine, Covent Garden samt på Internationale Händel–Festspiele i Göttingen. 2018 utsågs Ida Falk Winland som vinnare av Operapriset för sin insats som Adalgisa i GöteborgsOperans uppsättning av Norma, ett pris som röstades fram av Tidskriften Operas läsare. Hon är utbildad vid Royal College of Music och National Opera Studio i London.