Göteborgs Konserthus
Italienska känslor med GöteborgsOperan
Evenemanget har ägt rum. Varma vindar och ung kärlek står på programmet när GöteborgsOperans orkester och kör intar scenen. Lyssna till Roms praktfulla fontäner och njut av dramat La Gioconda med svenska stjärnskottet Åsa Jäger.
Speltid ca: 2 t inkl paus
Scen: Stora salen
400-560 krStudent 200-280 kr
Unga tom 29 år 200-280 kr
Varma vindar och ung kärlek står på programmet när GöteborgsOperans orkester och kör intar scenen under ledning av dirigent Riccardo Frizza. Lyssna till Roms praktfulla fontäner och njut av dramat La Gioconda med svenska stjärnskottet Åsa Jäger.
Konsertens huvudnummer är den ödesmättade fjärde och sista akten i Ponchiellis mästerverk, den tragiska operan La Gioconda – på dagen 150 år sedan uruppförandet i Milano. Ponchielli ansågs som sin tids främsta italienska tonsättare, jämte Verdi, och denna grand opéra blev hans genombrott. I centrum står en kvinna som offrar allt för mannen som hon älskar, och den andra kvinnan som mannen egentligen älskar.
Den erkänt krävande titelrollen, som bland andra Maria Callas gjort odödlig, sjungs av Åsa Jäger, som 2024 mottog tidskriften Operas pris för sin Senta i Wagners Den flygande holländaren på GöteborgsOperan – en prestation som fick både publik och recensenter på fall.
Konserten inleds i karnevalsyra när Tjajkovskijs Capriccio Italien fångar den italienska folkmusikens energi. Otti Respighis omtyckta orkestersvit skildrar fontänerna i tonsättarens hemstad under olika tider på dygnet med högromantisk klangrikedom.
Introduktion till konserten
Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! Du får berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen. Varmt välkommen!
Program
Peter Tjajkovskij (1840-1893)
Capriccio Italien
Åren kring 1880 innebar en vändpunkt för Tjajkovskij. Han hade återhämtat sig från de värsta efterföljderna av det dödsdömda giftermålet med pianoeleven Antonia, och började bli berömd som tonsättare. Egentligen ville han inte resa till Italien, men brodern Anatol insisterade och efter ett kort besök i Paris anslöt Tjajkovskij i december 1879 till brodern i Rom. Han blev glatt överraskad av den sprudlande karnevalen och inspirerades av populär- och folkmusiken: "Jag vill komponera något i stil med Glinkas spanska fantasier", skrev han till sin sponsor fru von Meck. Redan Bach hade använt beteckningen "capriccio" (bocksprång) för några av sina klaverstycken. Då var det närmast en livlig improvisation, men senare kom termen att beteckna musik som är glad, folklig och livfull. Och det stämmer verkligen i Tjajkovskijs fall. Capriccio Italien blev en sådan framgång att kollegan Rimskij-Korsakov några år senare kopierade idén i sitt Capriccio Espagnol.
Stefan Nävermyr
Ottorino Resphigi (1879–1936)
Roms fontäner
Fontana di Valle Giulia all’alba
La fontana del Tritone al mattino
La fontana di Trevi al meriggio
La fontana di Villa Medici al tramonto
Ingen har på ett mer måleriskt och övertygande sätt skildrat sin hemstad som Ottorino Respighi, och framför allt har han gjort det i två fyrasatsiga, färggranna orkestersviter: Roms pinjer och Roms fontäner. Respighi har valt ut fyra av Roms berömda och karakteristiska fontäner och skildrat dem ”vid den tidpunkt då deras särart är som mest i harmoni med den omgivande miljön, eller när de är som mest uttrycksfulla för åskådaren” – som det heter i partiturets förord.
Vid fontänen i Valle Giulia drar en boskapshjord förbi i den friska, fuktiga morgondimman. Plötsligt ljuder de hornsignaler som introducerar andra delen: Tritonfontänen, full av najader och tritoner som rumlar om varandra bland vattenstrålarna.
Ett högtidligt tema leder oss över till Fontana di Trevi vid middagstid, och även här finns en rad mytologiska figurer, men de är värdigare, och låter Neptun följas av ett triumftåg av sirener och tritoner. Processionen försvinner och en trumpetfanfar målar upp fontänen i Villa Medici vid solnedgången. Luften är full av klockklanger, fågelkvitter, löv som prasslar. Så dör allt bort i nattens tystnad.
Roms fontäner uruppfördes i Rom i februari 1918 under en konsert dirigerad av ingen mindre än Arturo Toscanini.
Stig Jacobsson
Paus25 min
Amilcare Ponchielli (1834–1886)
La Gioconda, akt 4
La Gioconda är en storslagen opera i ordets rätta bemärkelse. Med sin svepande musik och ett medryckande drama är det Ponchiellis enda verk som stannat på repertoaren. Här finns minnesvärda arior för alla sex huvudrollerna, en extremt populär balett (Timmarnas dans) och enastående nummer för kör. Titeln, “den glada”, är något ironiskt uttryck eftersom det handlar om en sångares dotter som lovas bort till en odugling med en skandal som följd.
Onsdag 8 april 2026: Evenemanget slutar ca kl 21.00
Medverkande
GöteborgsOperans orkester
GöteborgsOperans Kör
Riccardo Frizza är musikalisk och konstnärlig ledare för Donizetti Opera och dess festival i Bergamo. Han är även sedan 2022 chefdirigent för Ungerska radions symfoniorkester och kör. Frizza är född i Brescia, utbildad vid konservatoriet i Milano och räknas till sin generations främsta dirigenter i Italien. Han samarbetar regelbundet med några av världens mest betydande operahus. Med Ungerska radions symfoniorkester gav han ut en CD våren 2024 med Requiem och Stabat mater av Elisabetta Brusa, en av vår tids mest framstående tonsättare.
Hans engagemang ägnas även åt den symfoniska repertoaren, vilket har fört honom till Accademia Nazionale di Santa Cecilia, Gewandhaus i Leipzig, Staatskapelle Dresden, Orchestra Sinfonica di Milano, Mahler Chamber Orchestra, Sankt Petersburgs filharmoniker, Philharmonia Orchestra i Longon, Tonkünstler-Orchester, Euskadiko Orkestra, Tokyo Symphony Orchestra, Orchestra Haydn och Tokyo Philharmonic Orchestra. Höjdpunkter under 2025 inkluderade Flickan från Västern och Maskeradbalen vid Teatro Comunale i Bologna, La sonnambula vid Metropolitan Opera samt flera symfoniska konserter med Orchestra del Teatro Comunale di Bologna och Filarmonica Toscanini.
Sommaren 2026 gästar han bland annat Savonlinna Operafestival med GöteborgsOperan.
Trots sin unga ålder hyllas den svenska sopranen Åsa Jäger redan som en ledande Wagnersångerska, i linje med legender som Birgit Nilsson och Nina Stemme.
Hon tog examen med utmärkelse från Operahögskolan i Stockholm 2015. Hennes internationella genombrott kom med sin rolldebut som Brünnhilde i Valkyrian på Landestheater Coburg 2022, följt av Siegfried 2023. År 2024 gjorde hon sin svenska Wagnerdebut som Senta i Den flygande holländaren på GöteborgsOperan – och fick Operapriset från Tidskriften Opera.
Hon har sedan dess turnerat i Europa med Kent Nagano, Concerto Köln och Dresdner Festspielorchester och framfört Valkyrian på stora arenor som Elbphilharmonie Hamburg, Dresdner Musikfestspiele och Lucerne Festival.
2025 gjorde hon stort intryck på Norrlandsoperan i sin debut som Isolde i Tristan och Isolde. Andra framträdanden skedde i bland annat Kent Naganos Ringcykel, där hon sjöng Brünnhilde på turné i Europa.
Åsa Jäger har arbetat med dirigenter som Pablo Heras-Casado, Alevtina Ioffe, Daniel Carter, Anja Bihlmaier och Patrik Ringborg och har uppträtt med orkestrar som NDR, Norrlandsoperans symfoniorkester och Dresdner Festspielorchester. Hon har uruppfört flera nya operor, inklusive Om människan på Folkoperan i Stockholm.
Bland hennes många utmärkelser finns Anders Wall Giresta-stipendiet, Bayreuth-stipendier från både svenska och danska Wagner-sällskapet och fem nationella stipendier från Kungliga Musikhögskolan.
Ann-Kristin Jones har studerat vid musikkonservatoriet i Falun, Norges musikhögskola i Oslo och Operaakademiet i Köpenhamn, samt tagit diplomutbildningen vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Hon debuterade redan under studietiden i titelrollen i Händels Orlando vid Den Ny Opera i Esbjerg. Sedan dess har hon gjort en rad roller i stora operor på scener som Malmö Opera, Drottningholms Slottsteater, Operan i Kristiansund, Opera i Ystad och Kungliga Operan.
På GöteborgsOperan har Ann-Kristin Jones medverkat i såväl Julius Caesar, Lucrezia Borgia och Askungen, som i Madame Butterfly, Hamlet, Carmen, Gianni Schicchi, Ariadne på Naxos, Barberaren i Sevilla, Monstret i labyrinten, Rhenguldet, Ragnarök, Valkyrian, Cavalleria rusticana, Die schweigsame Frau och många fler. 2022 sjöng hon Adalgisa i den kritikerrosade uppsättningen av Norma på Folkoperan. Hösten 2023 gjorde hon rollen som Rita i urpremiären av den nyskrivna operan Mytomania. Vidare är Ann-Kristin Jones verksam som solist i konsert- och oratoriesammanhang runt om i Norden.
Mats Persson, baryton, tillhörde GöteborgsOperans solistensemble under många år och har sjungit en rad stora roller inom både klassisk/romantisk och nutida musikdramatik. Däribland titelrollerna i Macbeth och Rigoletto, Scarpia i Tosca, Gunther i Ragnarök, Donner i Rhenguldet, Tonio i Pagliacci, Crespel i Hoffmanns äventyr, Ruggiero i Judinnan, Orestes i Elektra, Escamillo i Carmen, Sharpless i Madame Butterfly, Fritz Kothner i Mästersångarna i Nürnberg, Enrico i Lucia di Lammermoor, Mr Redburn i Billy Budd, Don Alfonso i Lucrezia Borgia, Joachannan i Salome, Paolo i Simon Boccanegra, Truelove i Rucklarens väg, Doktor Anderson i Notorius, talaren i Trollflöjten, Tjelakov i Boris Godunov, Uberto i Kärlek på lur, Musikläraren i Ariadne på Naxos, Gunnar i Sömnkliniken, Godoy i Goya samt Björn i Vikingarna och Sir Archie i Herr Arnes penningar.
Mats Persson har också sjungit titelrollen K i Jan Sandströms opera som tv-sändes 2005 samt titelrollen i Tokfursten på Vadstena-Akademien, för vilken han tilldelades Broocmanpriset 1996.
Den danske tenoren Adam Frandsen är knuten till GöteborgsOperan, där han debuterade 2017 som Tamino i Trollflöjten. Han är utbildad vid Curtis Institute of Music i USA. På GöteborgsOperan har han framträtt som Don José i Carmen, Cassio i Otello, Pinkerton i Madame Butterfly, Jeník i Brudköpet och Vaudémont i Jolanta. Säsongen 2025–2026 gör han Rodolfo i La Bohème, Max i Friskytten och Laca i Jenufa.
Frandsen har även sjungit stora roller på Folkoperan i Stockholm, Nationalteatern i Taichung (Taiwan), Opera Hedeland, Den Kongelige Opera, Nationaloperan i Warszawa Sydneyoperan och många fler. På konsertscenen har Frandsen framfört Verdis Requiem med Göteborgs Symfoniker, med Victoria Symphony i Kanada samt i Tyskland med medlemmar ur Sächsische Staatskapelle Dresden och NDR Radiokör i Hannover och Hildesheim. Han har även sjungit Mahlers Das Lied von der Erde och Beethovens nionde symfoni med en rad orkestrar.
Adam Frandsen var mottagare av Aalborg Opera Prize 2015. Han har även utsetts till Årets sångare av Danska Pressförbundet, utöver ett flertal andra utmärkelser, stipendier och priser.
031-726 53 00
biljett@gso.se