Göteborgs Konserthus Vårkonsert med fantasifull flöjt

Anna Clyne (f 1980) Sound and Fury Den populära brittiska tonsättaren Anna Clyne tar spjärn både mot Haydns Symfoni nr 60, “Il Distratto”, och William Shakespeares pjäs Macbeth i sitt stycke Sound and Fury från 2019. Musikaliskt följer hennes verk Haydns symfoni, medan titeln är lånad från det gastkramande ögonblick i Shakespeares pjäs då Macbeth får veta att hans fru har dött. Förutom av den metaforiska rikedomen hos Shakespeare inspirerades Clyne av rytmiken i hans språk. Själv skriver hon att hennes avsikt med Sound and Fury varit att ta med lyssnaren på en både upplivande och eftertänksam resa. I arbetet med stycket gjorde Clyne en kartläggning av Haydns stycke. Ur varje sats valde hon sedan ut ett par musikaliska element som hon transformerade till de sex avsnitt som ingår i hennes stycke. I det femte avsnittet har hon loopat en ackordföljd ur adagiosatsen i Il Distratto, och mot denna framträder Macbeths sista monolog, som avslutas med de ödesmättade raderna ”It is a tale / Told by an idiot, full of sound and fury, / Signifying nothing.” Hedvig Ljungar Text i läsning: Tomorrow, and tomorrow, and tomorrow, Creeps in this petty pace from day to day, To the last syllable of recorded time; And all our yesterdays have lighted fools The way to dusty death. Out, out, brief candle! Life's but a walking shadow, a poor player, That struts and frets his hour upon the stage, And then is heard no more. It is a tale Told by an idiot, full of sound and fury, Signifying nothing.

Jacques Ibert (1890-1962) Flöjtkonsert Allegro Andante Allegro scherzando Storstadsmänniskan och världsresenären Jacques Ibert tillhörde ingen falang. Hans musik är som han levde: elegant, intelligent, öppen, fri, flyktig. Frånsett en stationär post som chef för Villa Medici i Rom redan 1937 och en kort tid som Parisoperans chef på 60-talet ägnade sig Ibert åt sitt skapande värv inom de flesta genrer. Han intresse för blåsare är dokumenterat i den av honom själv mycket uppskattade saxofonkonserten, kammarmusik för blåsare och flöjtkonserten från 1934 tillägnad Marcel Moyse, en på sin tid framstående flöjtist. Allegrosatsen skyndar i sextondelar över kammarmusikaliska stämvävnader. Från sina höjdtoner kryper flöjten i andantet ned i sina lågtoners kantabla legatospel. Den kliver fritt över tonartsgränserna, hela tiden sekunderad av mjuk orkesterstruktur. Stefan Nävermyr

Peter Tjajkovskij (1840-1893) Romeo och Julia, Fantasiuvertyr Naturligtvis blev den 29-årige ryske tonsättaren Peter Tjajkovskij smickrad och inspirerad när hans tonsättarvän och lärarkollega Balakirev föreslog Romeo och Julia som möjligt ämne för komposition. Den första versionen från 1869 uruppfördes 1870 i Moskva och dirigerades av den kände Nikolaj Rubinstein men den blev ändå kallsinnigt mottagen, liksom ett par försök till. Den slutgiltiga versionen kom tio år senare och allt arbete och vånda lönade sig. Tjajkovskijs Romeo och Julia är och förblir ett mästerverk. Han var också tacksam för Balakirevs inblandning i framför allt de första årens kompositionsprocess och tillägnade denne sitt omtyckta verk, som han oftast blev ombedd att ha med i sitt program när han senare i sitt liv turnerade som dirigent. Tjajkovskij kallade Romeo och Julia en fantasiuvertyr, eftersom den var friare i sin blandning av den västeuropeiska klassiska sonat- och uvertyrformen, och också hade den symfoniska tondiktens kännetecken. Musiken skildrar snarare dramats känslostämningar än rent programmusikaliska handlingsförlopp. Och visst finns Tjajkovskijs egna tolkningar av den ryska folksjälens musik med i den version som gäller än i dag. Han gjorde försök att skriva en opera med samma titel men kom aldrig så långt med den. Fantasiuvertyrens långsamt skridande, koralliknande inledning i träblåsare övertas av stråkar och man får redan en känsla av att någonting väntar, att det ljusa och positiva måste förändras. Häftiga rytmer och ett fanfarliknande tema accelererar i en kamp om liv och död, när engelskt horn och sordinerade altfioler leder över till ett av Tjajkovskijs så lyriska och mästerliga kärleksmotiv. Men kampen fortsätter mellan dramats olika stämningar. Till den smärtsamt sorgliga och oundvikliga avslutningen. Gunilla Petersén (utdrag)

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Den finske violinisten Pekka Kuusisto har beskrivits som "unik i sitt slag" (Toronto Globe and Mail) och är känd för sin nyfikna och utforskande syn på repertoaren. Han har en särskild känsla för att dirigera ensembler från sin violin. Pekka Kuusisto är konstnärlig ledare för Norska kammarorkestern. Från och med säsongen 2023-2024 är han huvudgästdirigent och konstnärlig medledare för Helsingfors filharmoniska orkester. Han är konstnärlig partner hos Mahler Chamber Orchestra och hos San Francisco Symphony samt Artistic Best Friend hos Deutsche Kammerphilharmonie i Bremen. Han är en förespråkare för samtida musik och framförde 2021 världspremiären av Bryce Dessners violinkonsert med HR Sinfonieorchester. Han har också uruppfört verk av Sauli Zinovjev, Daníel Bjarnason, Anders Hillborg, Philip Venables och Andrea Tarrodi. Säsongen 2022-2023 debuterade Kuusisto som solist hos Berliner Philharmoniker och framträdde med Tokyo Metropolitan Symphony Orchestra. Han återvände till orkestrar som The Cleveland, Cincinnati Symphony, San Francisco Symphony och Philharmonia. Han gästade även Göteborgs Symfoniker som dirigent. Hans senaste skivutgivningar inkluderar Ades violinkonsert Concentric Paths inspelad med Aurora och Nicolas Collon för Deutsche Grammophon, Hillborgs Bach Materia och Bachs Brandenburgkonserter nr 3 och 4 med Svenska Kammarorkestern och Thomas Dausgaard för BIS och Daniel Bjarnasons violinkonsert med Iceland Symphony Orchestra med kompositören som dirigerar för Sono Luminus. Pekka Kuusisto spelar på en Antonio Stradivari Golden Period c.1709 ’Scotta’, generöst utlånad genom Tarisio.

Flöjtisten Laura Michelin (född 1996) har sedan ung ålder utmärkt sig nationellt och internationellt och är eftersökt både som solist och kammar- och orkestermusiker. Hon är född i Norrköping och utbildad i Stockholm och München med värdefulla mentorer som Tobias Carron och Andrea Lieberknecht. Laura Michelin debuterade som solist tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester 2020 då hon vann det prestigefyllda Solistpriset – Sveriges största pris för unga instrumentalister och sångare. Denna utmärkelse blev ett startskott i karriären som vid det här laget kantas av solistuppdrag med flertalet av Sveriges orkestrar och ensembler. Hon har framträtt på kammarmusikscener över hela landet, spelandes en bred repertoar – inkluderat nyskriven musik tillägnad Laura Michelin själv – och ses även som soloflöjtist i Skandinaviens mest framstående symfoniorkestrar. Sedan 2023 är hon stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. De närmaste säsongerna inkluderar solistuppdrag med flöjtkonserter av Britta Byström och Jacques Ibert samt ett uruppförande av Benjamin Staerns nya konsert för flöjt och kammarorkester. En skiva med svensk musik för flöjt och piano kommer även ges ut. Av stipendier Laura Michelin tilldelats kan nämnas de från GT Bäckman, Kungliga Musikaliska Akademien och Svenska Frimurarorden.