Göteborgs Symfoniker gästspelar i Operahuset i Oslo tillsammans med chefdirigenten Santtu-Matias Rouvali och violinisten Leonidas Kavakos.
Tack vare ett generöst stöd från Stenastiftelsen får vi uppleva Leonidas Kavakos i denna konsert.
Program
Peter Tjajkovski (1840–1893)
Violinkonsert D-dur
Tjajkovskijs violinkonsert i D-dur komponerades 1878 under en vistelse på en kurort vid Genèvesjön i ett försök av kompositören att komma till rätta med en depression som länge hade lamslagit hans skrivande. Det är den ryske romantikerns enda violinkonsert, i gengäld är det en av de mest välkända och älskade i den västerländska klassiska repertoaren. Den är lättlyssnad och skönljudande utan att för den delen trilla ner i det förutsägbara. Tjajkovskij tog stort intryck av den tyska, romantiska skola som förordade musikens skönhet framför ett strikt formaliserat kompositionsförfarande vilket framgår i hans brevkorrespondens från samma tid.
Att det blev just en fiolkonsert istället för, säg, en symfoni, berodde på ett kärt besök av en viss Iosif Kotek, kompositionselev hos Tjajkovskij tillika violinist. De båda stod varandra mycket nära och den unge mannens blotta närvaro på den schweiziska kurorten hjälpte Tjajkovskij ur sin låsning och inspirerade till de välkända toner som vi känner som violinkonserten. Konserten öppnar med en nästan tjugo minuter långt, dynamiskt och ständigt omväxlande Allegro moderato där det berömda huvudtemat exponeras, följt av en betydligt kortare och vemodigt ljuv andantesats som är lika finstämd som smäktande för att avsluta med en tio minuter dramatisk final vilken elegant binder ihop styckets tematiska flora.
EDITH SÖDERSTRÖM
Paus25 min
GUSTAV HOLST (1874-1934)
PLANETERNA
Mars, krigsbringaren
Venus, fredsbringaren
Merkurius, den bevingade budbäraren
Jupiter, glädjebringaren
Saturnus, ålderdomsbringaren
Uranus, trollkarlen
Neptunus, mystikern
Möjligen var det så att Gustav Holst vandrade längs den engelska Atlantkusten en sensommarkväll på 1910-talet, betraktade Bristolkanalens krusade yta, och sedan vände blicken från de saltstänkta vågorna upp mot stjärnhimlen. "Debussy skrev om havet. Tänk om jag skulle skriva om vårt solsystem, planeterna?" Möjligen räknade han upp de hemliga sfärer som dolde sig i stjärnregnet; "Mars, Venus, Merkurius… visst, här ska skrivas musik!" Man kan se honom framför sig när han nöjt stötte käppen mot stigens grus, log och fortsatte sin fotvandring.
Detta är ren spekulation, men Holst-experten Colin Matthews menar att Debussys La Mer var en av Holsts inspirationskällor när han skrev Planeterna. En annan var astrologin. Holst och hans bäste vän Vaughan Williams hade socialistiska och jordnära sympatier och ville sprida musiken till folket men det hindrade inte Holst från att drömma sig bort i astrologins värld. Han gjorde horoskop åt sina vänner livet ut och kallade astrologin sin "favoritlast".
Holst visste hur man orkestrerar. Han hade som 17-åring läst Berlioz banbrytande bok i ämnet och hade fickpartitur som Stravinskys Petrusjka med sig under utbildningen. Han var också en erfaren trombonist som hade spelat både med operasällskap, på teatern och i underhållningsorkestrar på pirerna i Blackpool och Bristol. Som körledare och lärare fick han ytterligare musikaliska erfarenheter, vilka lades till den grundliga utbildningen på Royal College of Music. När idén till Planeterna föddes hade han en rejäl musikalisk verktygslåda att arbeta med. Och det märks i den inspirerade orkestersviten: här ömsas brutal modernism med engelsk folkton.
Det märkliga är att han trots dessa skilda stilistiska element ändå lyckades skapa en sammanhängande helhet - det är tonsättaren Holsts egenart som binder samman delarna. Från den resoluta femtakten i Mars (lånad av Ravels Daphnis och Chloé?), pastoralen i Venus, de lättfotade staccatona i Merkurius (Berlioz fagotter) och den gripande folkvisan i Jupiter, till de stigande klangerna i Saturnus (en sorts evighetens vaggvisa som utbrister i skärande klagosång när åldern närmar sig sitt slut), de eldsflammande trollformlerna i Uranus (sneglande mot Dukas Trollkarlens lärling) och de ytterst märkliga och överjordiska klangerna i Neptunus, där den mystiska kören tonar ut och försvinner i den oändliga och eviga rymdens iskalla mörker.
STEFAN NÄVERMYR (utdrag)
Söndag 26 maj 2024: Evenemanget slutar ca kl 20.00
Medverkande
Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär.
Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester.
De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen.
Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.
Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som ”den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på”. Sedan 2021 är Santtu-Matias Rouvali också chefdirigent för Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland. 2013-2022 var Santtu-Matias Rouvali chefdirigent och konstnärlig ledare för Tampere Philharmonic Orchestra i Finland.
Under säsongen 2023-2024 fortsätter Santtu-Matias Rouvali sina samarbeten med orkestrar på toppnivå över hela Europa och USA, som BBC Proms, New York Philharmonic och många fler. Han samarbetar med solister som Leif Ove Andsnes, Arabella Steinbacher, Nemanja Radulovic, Leonidas Kavakos, Bruce Liu, Alice Sara Ott, Sheku Kanneh-Mason, Vadim Gluzman, Randall Goosby och Vilde Frang. Med Göteborgs Symfoniker ger han ut samtliga Sibelius symfonier på skiva och hittills har fyra album släppts (Alpha Classics). När Santtu-Matias Rouvali inte dirigerar ägnar han sig åt odling och fiske vid sin gård utanför Tammerfors.
Grekiske violinisten Leonidas Kavakos är hyllad för sin makalösa teknik och sitt fängslande konstnärskap. Han har utvecklat nära relationer med stora orkestrar som Wienerfilharmonikerna, Berliner Philharmoniker, Royal Concertgebouw Orchestra, London Symphony Orchestra och Gewandhausorchester Leipzig. Kavakos har också ett nära samarbete med Dresden Staatskapelle, Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks, Munich Philharmonic, Budapest Festival Orchestra, Orchestre Philharmonique de Radio France, Academia Nazionale di Santa Cecilia, Orchestra Filarmonica della Scala samt de stora amerikanska orkestrarna.
Kavakos har under de senaste åren lyckats bygga en stark profil som dirigent och har dirigerat bland annat New York Philharmonic, Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks, Dallas Symphony, Vienna Symphony, Orchester Philharmonique de Radio France, Chamber Orchestra of Europe och Orchestra dell'Accademia Nazionale di Santa Cecilia.
Säsongen 2023-2024 uppträder Leonidas Kavakos på öppningsgalan i Carnegie Hall med Chicago Symphony Orchestra och Riccardo Muti. Vid samma besök i USA kommer han också att uppträda med San Francisco Symphony Orchestra under Esa-Pekka Salonen. Han kommer att framföra ett antal konserter i Europa med Gewandhausorchester Leipzig, Staatskapelle Berlin, NDR Hamburg, Bergen Symphony, Wien Symphony och Boston Symphony. Han dirigerar också Philharmonia Orchestra i London för första gången, samt Orchestre Philharmonique de Radio France. Kavakos kommer att turnera med pianisten Emanuel Axe och cellisten Yo-Yo Ma och återvända till Kina för en serie konserter och framträdanden med China Philharmonic och Shanghai Symphony. Han kommer också att framföra Bachs partitor och sonater i Europa och Asien, efter släppet av hans kritikerrosade album Bach: Sei Solo 2022.
Kavakos är en exklusiv skivartist hos Sony Classics. 2022 släpptes Beethoven for Three: Symphony No. 6 Pastorale och Op.1, No. 3 arrangerad för trio med Emanuel Axe och Yo-Yo Ma. Ytterligare album med arrangemang av Beethoven-symfonier kommer att släppas framöver.
Leonidas Kavakos är född och uppvuxen i en musikalisk familj i Aten, där han årligen håller masterclasses i violin- och kammarmusik. Han spelar på fiolen Willemotte Stradivarius från 1734. Leonidas Kavakos har gästat Göteborgs Symfoniker vid ett flertal tillfällen, senast 2013 då han bland annat spelade Beethovens Trippelkonsert.