Göteborgs Konserthus Verdis Requiem

Giuseppe Verdi (1813-1901) Missa da Requiem Requiem et Kyrie - Dies irae - Offertorio - Sanctus - Agnus Dei - Lux aeterna - Libera me Giuseppe Verdi har gått till historien som en av de allra främsta operatonsättarna - han komponerade 28 operor och många av dem hör ännu till operahusens standardrepertoar. Utöver dessa storslagna sceniska verk skrev han en stråkkvartett, några romanser och ett tiotal kyrkliga verk med kör. Men Verdi var definitivt inte en kyrkans man, tvärtom var han som fritänkande revolutionär starkt kritisk till den katolska kyrkans politiska och ekonomiska inflytande, och inte minst till prästerskapet. Att han ändå komponerade kyrkomusik hör snarare ihop med att han känt andliga behov eller velat hylla älskade medmänniskor. Vid sidan av Verdi är Rossini en av de allra främsta italienska operatonsättarna. De beundrade varandra men var alltför olika i sinnelaget för att bli goda vänner. Trots att Rossini som tonsättare varit tyst i årtionden när han avled 1868 insåg Verdi att världen nu blivit betydligt fattigare. För att hylla sin föregångare föreslog Verdi att man bland Italiens alla tonsättare skulle lotta ut uppdraget att komponera varsin sats till ett rekviem, en dödsmässa. Idén mottogs med entusiasm men dessvärre föll lotten bara på andra och tredje klassens tonsättare, kompositörer som idag är helt bortglömda. Enda undantaget var Verdi själv, och han komponerade finalen Libera me - musik som höjer sig skyhögt över de andra bidragen. Projektet fick ingen bra start och blev till slut så fyllt av intriger och svårigheter att Verdi drog sig ur för att i stället påbörja arbetet med Aida. Men han tyckte att Libera me-satsen var alltför bra för att falla i glömska. Utan särskilt mål i sikte började han därför skriva på en egen dödsmässas första och andra avsnitt. 1873 avled en av de personer Verdi beundrade allra mest: diktaren, statsmannen och humanisten Alessandro Manzoni, 88 år gammal. Han beundrades också av Lord Byron, Goethe, Balzac och många andra. Verdi hade inte vågat närma sig idolen, men ställdes genom hustruns listiga ingripande en gång öga mot öga med honom och han blev överväldigad av mötet. Manzoni låg på lit de parade i stadshuset i Milano i flera dagar och förärades en statsmannabegravning. Verdi förmådde inte bevista begravningen men fann nu anledning att fullborda sin påbörjade dödsmässa. Han erbjöd kommunledningen i Milano att utan ersättning komponera, trycka och leda framförandet av verket - och på årsdagen av diktarens bortgång (22 maj 1874) dirigerade Verdi sin mässa i Markus-kyrkan i Milano med så stor framgång att det redan tre dagar senare framfördes på nytt, men då i La Scala-operan. Sedan följde slag i slag ytterligare tre framföranden i Milano, sju på Théâtre-Italien i Paris, fyra på Hofoper i Wien och tre i Royal Albert Hall i London - alla dirigerade av Verdi själv. Publiken var i allmänhet överförtjust och till renläriga katolikers stora förtret hurrade och applåderade man framträdandena. Många menade att operan tagit ett alltför stort insteg i detta verk, och därmed in i kyrkan. Ja, man antydde att detta var en av Verdis bästa operor! Andra hävdade motsatsen. Ett är klart: det är ett synnerligen dramatiskt verk Verdi skrivit och han har behandlat den liturgiska texten med stor frihet. Samtidigt avslöjar han också stor lärdom i sina anspelningar till äldre italiensk kyrkomusik, ända tillbaks till den gregorianska sången. Verket inleds lågmält och innerligt med Requiem, "vila", innan dödsmässans centrala sats, Dies irae, tar vid med sina domedagsbasuner och vredesutbrott. Offertoriet framförs av solistkvartetten och Sanctus är en åttastämmig dubbelfuga. Många betraktar Agnus Dei som mässans hjärtpunkt och Lux aeterna är en ljust strålande bön som föregriper den avslutande Libera me som sopranen svarar för. Verdis Requiem är ett av de mest storslagna och gripande verken i sin genre, och det har bibehållit sin popularitet i långt över ett sekel. STIG JACOBSSON

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago, Kent Nagano och Gustavo Dudamel. Sten Cranner är VD och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Andrés Orozco-Estrada är utsedd till musikchef för staden Köln och Gürzenich-Kapellmeister från 2025-2026. Han var chefdirigent för Frankfurt Radiosymfoniker 2014-2021, och Frankfurter Rundschau skrev: "... det är just kombinationen av dansant lekfullhet och ett villkorslöst sökande efter perfektion som uppenbarligen utmärker colombianens verk." Han ledde Houston Symphony Orchestra som musikchef 2014-2022 och var också chefdirigent för Wiens symfoniorkester. Andrés Orozco-Estrada dirigerar regelbundet Europas ledande orkestrar, inklusive Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Sächsische Staatskapelle Dresden, Gewandhausorchester Leipzig, Koninklijk Concertgebouworkest, Orchestra dell'Accademia Nazionale di Santa Cecilia och Orchestre National de France, samt stora amerikanska orkestrar som Chicago Symphony Orchestra och Philadelphia Orchestra. Han har också dirigerat konserter och operaföreställningar på Berlins statsopera och Salzburgfestivalen med stor framgång. Gästdirigentuppdrag under de senaste säsongerna har tagit honom till Boston Symphony Orchestra, London Philharmonic Orchestra, Gewandhausorchester Leipzig, Staatskapelle Dresden, NDR Elbphilharmonieorchester, Budapest Festival Orchestra, Oslofilharmonikerna, Orchestre National de France och Israels filharmoniker. Född i Medellín, Colombia, började Andrés Orozco-Estrada sin musikaliska utbildning med att spela fiol. 1997 flyttade han till Wien, där han antogs till dirigentklassen under Uroš Lajovic vid den berömda Hochschule für Musik und Darstellende Kunst. Han har nu en professur i orkesterledning vid samma skola.

Hon är inte bara namne med en av Sveriges tidigaste operastjärnor, utan också en av dagens mest lovprisade unga sångare. Christina Nilsson har inlett säsongen med rolldebuten som Chrysothemis i Elektra på Kungliga Operan. Till våren väntar ytterligare en rolldebut då Christina framträder som Elisabeth i Tannhäuser på Oper Frankfurt. Säsongen innefattar även ett flertal konsertproduktioner, däribland Beethoven 9 med Tokyo Metropolitan Symphony Orchestra och Bruckners Te Deum med Atlanta Symphony Orchestra och London Symphony Orchestra under ledning av Nathalie Stutzmann. Säsongen 2017-2018 fick Christina Nilsson sitt stora genombrott i och med sin uppmärksammade rolldebut som Aida på Kungliga Operan. Hon var även solist under Stockholms Konserthus Trettondagskonsert. Den följande säsongen sjöng Christina Nilsson sin första Ariadne i Strauss Ariadne på Naxos på Oper Frankfurt, vilket följdes av samma roll på operan i Lausanne i Schweiz. Hon gjorde även ett gästframträdande som Aida på Irish National Opera i Dublin. Christina Nilsson, som kommer från Ystad, vann 2019 tredje pris i den stora internationella tävlingen Operalia, där hon även belönades med tävlingens Birgit Nilsson Prize. 2017 utsågs Christina till vinnare av The Renata Tebaldi International Voice Competition. Hon deltog även samma år i finalen av prestigefyllda tävlingen Neue Stimmen. 2016 vann hon både Första pris och Publikens pris i Wilhelm Stenhammar International Music Competition. Säsongen 2019-2020 gjorde Christina Nilsson rolldebut som Elsa i Lohengrin på Opernhaus Dortmund, vilket följdes av ytterligare en rolldebut, denna gång på Kungliga Operan där hon framträdde som Grevinnan i Figaros bröllop. Under 2020 sjöng hon rollen som Aida i en konsertversion av operan på Deutsche Oper i Berlin och framträdde i galakonserten Bolshoi and Plácido Domingo: Life in Opera som ägde rum på Bolsjoiteatern i Moskva. Våren 2022 var Christina Nilsson aktuell i två produktioner på Kungliga Operan. Hon framträdde som Grevinnan i nypremiären av Figaros Bröllop och därefter följde titelrollen i Aida.

Mezzosopranen Katarina Karnéus är utbildad vid Trinity College of Music och National Opera Studio i London. 1995 vann hon BBC Cardiff Singer of the World Competition. Hon har arbetat med ledande dirigenter som Sir Simon Rattle, Sir Charles Mackerras, Sir Mark Elder, Sir Roger Norrington, Sir Antonio Pappano, Michael Tilson Thomas, Franz Welser-Möst och Ivor Bolton. Bland hennes operaengagemang finns framträdanden på Metropolitan, Covent Garden, Göteborgsoperan, operahusen i Stuttgart, Frankfurt och Barcelona samt Glyndebournes festspel. Som konsertsångare har hon arbetat med Berlins filharmoniker, NDR-orkestern i Hamburg, Wiens symfoniker och San Francisco Symphony samt framträtt vid BBC Proms och festivalerna i Edinburgh och Salzburg. Hon har också givit konserter i Wigmore Hall, Concertgebouw, Lincoln Center och La Monnaie samt vid internationella festivaler. Katarina Karnéus tillhör solistensemblen vid GöteborgsOperan. Hon utnämndes 2018 till hovsångerska.

Adam Frandsen är en dansk tenor som utexaminerades 2013 från prestigefyllda Curtis Institute of Music i Philadelphia USA och snabbt har vunnit internationell uppmärksamhet. Han framträder denna säsong i rollen som Cavaradossi i Tosca på Wermland Opera. Bland hans senare engagemang kan nämnas Don Ottavio i Don Giovanni i Auckland, New Zealand, titelrollerna i Don Carlos och Idomeneo samt tenorstämman i sångcykeln i Dichterliebe på Folkoperan i Stockholm. Han har också nyligen sjungit Jenik i Brudköpet på GöteborgsOperan. Andra senare roller är Rodolfo i La Bohème på National Taichung Theatre i Taiwan, Augustin Moser i Mästersångarna i Nürnberg på Salzburg påskfestival i Österrike, Edgardo i Lucia di Lammermoor på Opera Hedeland, Alfredo i La Traviata på Jyske Opera, Ung tjänare i Elektra och Narraboth i Salome på Royal Opera House Covent Garden, samt tenorpartiet i Verdis Requiem med Victoria Symphony i Kanada. Frandsen var regional finalist i Metropolitan Opera National Council Auditions 2008 och är mottagare av Aalborg Operapris 2015.

Basen Tareq Nazmi är från München och inledde sin scenkarriär på den bayerska statsoperans operastudio. Han har de senaste åren framträtt på The Metropolitan, på Bavarian State Opera, Salzburgfestivalen och Theatre St. Gallen bland flera andra scener. Han har gjort rollen som Banco i Verdis Macbeth i Antwerpen och gjort en konsertturné under ledning av Teodor Currentzis med Verdis Messa da Requiem och Beethovens Missa Solemnis under Kirill Petrenko i München. Dessutom åkte han på en turné i Europa som påven Clement VII i en konsertversion av Benvenuto Cellini, med Sir John Eliot Gardiner som dirigent. Tareq Nazmis varierande konsertrepertoar sträcker sig från Bach till Beethoven, Haydn, Brahms, Mozart och Dvorák. Han har arbetat med Washington National Symphony Orchestra och Christoph Eschenbach, Orchestre de Paris och Daniel Harding, uppträtt i Brahms Requiem i San Sebastian under Jukka-Pekka Saraste och i Mozarts Requiem med Deutsches Symphonie-Orchester under Manfred Honeck i Berlin.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.