Evenemanget har ägt rum. Änglasång i ett av historiens mäktigaste körverk med Göteborgs Symfoniker, Richard Egarr dirigent, Göteborgs Symfoniska Kör, Elisabet Einarsdottir sopran, Per Lindström tenor och Arvid Eriksson bas.
Speltid ca: 2 t 30 min inkl paus
Scen: Stora salen
380-540 krStudent 190-270 kr
Unga tom 29 år 190-270 kr
Varde ljus! Ingen hade hört maken till musik förrän Haydn skrev den; hur ljuset bryter in, skingrar mörkret och fyller intigheten. Låt dig genomströmmas av änglasång och stråkar som säger att allt kommer att bli bra. Richard Egarr leder Göteborgs Symfoniker och Symfoniska kör i ett av historiens mäktigaste oratorier.
Haydns oratorium Skapelsen är ett lyckopiller som måste upplevas live. Orkester, kör, tre ärkeänglar – allt brusar fram över lyssnaren med budskapet: det kommer att ordna sig! Där finns inget syndafall, ingen orm. Allt det där kommer senare.
Tonsättaren Joseph Haydn hade blivit knockad av kyrkomusiken i Westminster Abbey med tusenmannakörer. Han hade besökt Europas skarpaste vetenskapsmän som talade om nya planeter och nebulosor. Det var sent 1700-tal. Världen var plötsligt inte vad man trott under tusentals år, utan mycket mer.
Själva handlingen berättar hur Gud skapar världen. Vem tonsätter något sådant, och hur? Josef Haydn kastade sig över utmaningen med ovanliga lösningar. Världen skapas med en enda ton – ett C. Och Varde ljus! sägs en enda gång – med en segerklang så att himlen rämnar.
Provlyssna
Lär känna det klassiska verket.
Introduktion till konserten
Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! Du får berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen. Varmt välkommen!
Program
Joseph Haydn (1732-1809)
Skapelsen
Del 1 – Kaos. Skapelsedag 1-4
Del 2 – Skapelsedag 5 och 6
Del 3 – I Edens lustgård
30 april 1798 i Wien uruppfördes Haydns oratorium. Inte bara musikhistorien höll andan. Haydn själv, som dirigerade, ska ha nedtecknat: ”Ibland blev min kropp som iskall. Ibland var det som om en feberhetta kom över mig och mer än en gång var jag rädd att drabbas av en hjärtattack.”
Närheten till dessa innerliga och omskakande känslor är dock kännetecknande för sin tid. En kritiker som närvarade skriver minst lika tagen: ”Jag hade aldrig trott att mänskliga lungor, fårtarmar och kalvskinn kunde skapa sådana mirakel […] hela natten drömde jag om världens skapelse.” Vår egen Franz Berwalds kusin ger eko: ”Hela framförandet förlöpte underbart. Mellan avsnitten av verket, tumultartade applåder; under varje avsnitt var det dock lika stilla som i graven.”
Succén till trots så var det först under 1900-talet som verket fick sitt stora erkännande. I efterdyningarna av romantikens tondiktande och tron på musiken som en absolut kraft framstod Haydns klangliga sätt att skildra musikaliskt skapelseberättelsen i ett nytt ljus. Vi får oss inte bara till dels gamla testamentets berättelser utan de är gestaltade med en musik där melodi, fras och tonalitet utvidgas och transformeras för att också i sin egen form bli till en spegel av skapandet av ljus, liv och till sist: musik som tycks resa sig över det mörker som i Bibeln föregår skapelsen.
Esaias Järnegard
Fredag 22 mars 2024: Evenemanget slutar ca kl 20.30
Lördag 23 mars 2024: Evenemanget slutar ca kl 17.30
Medverkande
Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär.
Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester.
De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen.
Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.
Richard Egarr är musikalisk ledare för Philharmonia Baroque Orchestra and Chorale sedan augusti 2020. Han var innan dess musikchef för Academy of Ancient Music i 15 år. Han är också förste gästdirigent hos Residentie Orkest, konstnärlig partner hos St Paul Chamber och var Associate artist hos Scottish Chamber 2011-2017.
Egarrs repertoar sträcker från historiska till moderna symfoniska framföranden. Han har dirigerat många ledande symfoniorkestrar, däribland London Symphony, Royal Concertgebouw och Philadelphia Orchestra. Säsongen 2023-2024 inkluderar gästdirigering hos Göteborgs Symfoniker, City of Birmingham Symphony, Scottish Chamber och en cd med fransk repertoar med Orquesta Sinfonica Castilla y Leon. Han dirigerar repertoar från Gabrieli till Schubert, Tippett och Ives med St Paul Chamber, och Bachs Matteuspassion och Beethovens 9:a med Residentie Orkest. Med Philharmonia Baroque planerar man bland annat Schumanns Requiem och verk av Errollyn Wallen och Tarik O’Regan vid sidan av barockens kärnrepertoar.
Egarr ger regelbundet solokonserter på cembalo i Wigmore Hall och Carnegie Hall och hans omfattande diskografi på Harmonia Mundi inkluderar soloklaververk av Bach, Händel, Mozart och Couperin. Hans inspelningar med Academy of Ancient Music inkluderar flera prisbelönta Händel-skivor och J S Bachs båda passioner och hans inspelning av Dusseks Messe Solemnelle vann Gramophone Best Choral Recording 2021.
Egarr undervisade i många år vid Amsterdams musikkonservatorium och var gästprofessor vid Juilliard School i över 10 år.
Elisabet Einarsdottir har studerat sång och opera på Verdikonservatoriet i Milano, Malmö Opera Academy och Musikhögskolan i Reykjavik.
Hon har sjungit roller som Fiordiligi i Cosi fan tutte, Aspasia i Mitridate, re di Ponto, Titania i En Midsommarnattsdröm, Norina i Don Pasquale, Susanna i Figaros bröllop, Zerlina i Don Giovanni på operahus som Malmö Opera, Det Konglige Teater i Köpenhamn, Kurtheater Bad Ems i Tyskland, Teatro Titano i San Marino, Ekhofteater i Gotha i Tyskland och på Vadstena-Akademien.
Hon framträder även ofta som solist med olika orkestrar, ensembler och körer. Exempel på verk hon sjungit är Carmina Burana av Carl Orff, Exultate Jubilate av Mozart, Magnificat av Bach, Stabat Mater av Pergolesi och Les Illuminations av Britten
Per Lindström tog examen vid Högskolan för musik och drama i Göteborg i juni 2018, där han studerade roller som Don José i Carmen, titelrollen i Hoffmans äventyr, Tamino i Trollflöjten, Don Ottavio i Don Giovanni och Gabriel von Eisenstein i Läderlappen.
Sommaren 2018 hade Per stora framgångar på Läckö Slottsopera som Aubry i Der Vampyr av H. Marschner. Han har sjungit Alfredo i La Traviata på Norrlandsoperan och Jonah i Humanoid på Konzert Theater Bern. Säsongen 2023-2024 ser vi honom som Pang i Turandot på Malmö Opera. Per Lindström tilldelades Jussi Björlingssällskapets pris 2019.
Arvid Eriksson tog examen från Kungliga Musikhögskolan 2021. Han har också en examen i kyrkomusik och har varit medlem i den välrenommerade ensemblen Göteborg Baroque.
Han har fokuserat på framförandet av konstsång och konsert, som han har utvecklat under ledning av artister som Anne Sofie von Otter och Peter Mattei. 2021 debuterade han i Berwaldhallen och framförde Faurés Requiem med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. Bland höjdpunkterna under 2022 var framföranden av Händels Messias med Helsingborgs Symfoniorkester och en turné i Mahlers Rückert-Lieder i ett arrangemang för baryton och pianokvartett.
Arvid Erikssons konsertrepertoar omfattar verk av Bach som Johannespassionen, Matteuspassionen, Juloratoriet, H-mollmässan och flera kantater, Händels Messias, Haydns Skapelsen och Stabat Mater, Requiem av Brahms, Mozart, Fauré, Duruflé och andra samt verk av Beethoven, Britten, Monteverdi, Roman och Larsson. Han framför också ofta lieder av bland andra Schubert, Strauss, Brahms, Ravel, Sibelius och Finzi. Närmast om hjärtat ligger dock de svenska konstsångerna, bland annat sånger av Stenhammar, Rangström och Peterson-Berger.
Under säsongen 2023-2024 har han debuterat med Gulbenkian Orchestra, Lissabon, och Ton Koopman i Mozarts C-mollmässa, i Händels Messias mötte han för första gången Västerås Sinfonietta och Haydns Skapelsen innebär hans första framträdande med Göteborgs Symfoniker.
Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet.
Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.
031-726 53 00
biljett@gso.se
