Outi Tarkiainen (f 1985)
The Rapids of Life (Göteborgs Symfonikers sambeställningsverk)
Endast vissa människor upplever någon gång Ferguson-reflexen, och de är alla kvinnor. Men de som gör det kommer ihåg sin magiska styrka för alltid. För min man beskrev jag förlossningen som en enorm våg i livets forsar, som ett stup över vilket jag blev knuffad; och i processen insåg jag hur lite jag visste om styrkan i människokroppen. Detta fysiska kommando, även känt som fostrets utstötningsreflex och utfört utan medveten eftertanke, sköt vår son ut ur magen och in i våra armar inom loppet av två minuter.
The Rapids of Life är ett verk om ett avgörande ögonblick, om en kvinnas instinkt och ett litet naturbarn som öppnar ögonen för första gången. Verkets form imiterar den fysiologiska förlossningen och dess olika stadier, som bärs av ständigt skiftande vågor.
Medan jag komponerade stycket nådde jag nyheten om Kaija Saariahos död, en stor kompositör och en person som var väldigt viktig för mig. Kompositionen fick spegla henne som person; en liten blixt av hennes cellokonsert till och med gled in i cellosolot i början, och många av de instrument som betydde mycket för henne fick bära vidare livets låga. Verket slutar med födseln och en fantastisk ny början. Detta förstärks av brasset i slutskedet som refererar till första takten i Sibelius fjärde symfoni.
The Rapids of Life är tillägnad minnet av Kaija Saariaho.
Outi Tarkiainen
Claude Debussy (1862-1918)
Havet
-På havet från gryning till middagstid
-Vågornas lek
-Dialog mellan vind och hav
Med succépremiären av operan Pelléas et Mélisande 1902 etablerade sig Claude Debussy på allvar som tonsättare, och efter genombrottet arbetade han snabbare och med ökat självförtroende. Havet (La Mer) komponerades mellan 1903 och 1905, och tillhör hans mest publikfriande orkesterverk.
Trots underrubriken Tre symfoniska skisser liknar den mera en symfoni i sin struktur, men är samtidigt en aning för oortodox för att betecknas så, då den avviker från konventionen i detaljerna. Debussys nämnda förkärlek för asiatiska femtonsskalor, snarare än de konventionella västerländska skalorna, ger också ett extra lager av "skimmer" till ljudvärlden.
I första satsen, På havet från gryning till middagstid, låter Debussy huvudtemat utveckla sig mot en kraftfull final, efter att först ha fötts ur otydlig tonalitet. Med en komplicerad orkestrering i botten, där stråkarna ibland är uppdelade i upp till femton stämmor, skapar han tillsammans med hornen, harpan och träblåset en effektfull klangvärld som flödar av rika harmonier.
Den tredje satsen, Dialog mellan vind och hav, är en symbolisk och kraftfull musikalisk dialog mellan vaga och distinkta stämningar. Däremellan har vi ett scherzo, Vågornas lek, där Debussy visar oss ett mästarprov på fri form. Temamaterialet och instrumenteringen växlar lekfullt, och påminner till viss del om Förspel till en fauns eftermiddag.
Alla tre satserna har havets föränderlighet som metafor för musik i ständig rörelse, något som Debussy återvänder till i senare kompositioner.
ANDREAS KONVICKA
Paus25 min
Richard Strauss (1864–1949)
Symfonisk svit ur Elektra (Arr. Manfred Honeck och Thomas Ille)
Richard Strauss enaktsopera Elektra hade urpremiär 1909 och hör idag till en av våra mest omtalade och spelade operor. Det skulle ändå dröja över hundra år innan dirigenten Manfred Honeck och tonsättaren Thomas Ille skapade den här symfoniska sviten, där orkestern gestaltar operans olika personligheter. Vi möter Elektra, dotter till kung Agamemnon, som vill hämnas sin fars död. Han har mördats av sin hustru Klytaimnestra och hennes älskare Aigisthos. Klytaimnestra rättfärdigar dådet med att Agamemnon offrade deras äldsta dotter, Ifigenia, för att få god vind i seglen på väg ut i kriget. Med hjälp av sin bror Orestes tar Elektra tar ut den gruvliga hämnden.
Dramat av Hugo von Hofmannsthal bygger på Sofokles klassiska tragedi men är samtidigt färgat av strömningarna i det tidiga 1900-talets Wien. En stad präglad av dunkla drifter, dödsmedvetenhet och Freuds psykoanalytiska teorier. Det kraftfulla och mörkt färgade inledningstemat är knutet till Agamemnon och återkommer som ett ledmotiv genom sviten. I den mångskiftande och klangligt färgsprakande musiken kan vi höra Elektras längtan efter sin mördade far, modern Klytaimnestras mardrömmar, och brodern Orestes återkomst speglas i stråkarnas passionerade och innerliga melodier. Elektras hämnd fullbordas, men priset är högt. Elektra dansar allt intensivare i glädje och triumf och faller till sist själv ihop död.
Göran Persson
Fredag 14 mars 2025: Evenemanget slutar ca kl 20.30
Medverkande
Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär.
Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester.
De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen.
Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.
Den tyska dirigenten Anja Bihlmaier är från och med hösten 2024 förste gästdirigent för BBC Philharmonic. Hon är också chefdirigent för Residentie Orkest sedan augusti 2021. Under säsongen 2024-2025 dirigerar hon bland annat Münchens Filharmoniker, NDR Elbphilharmonie, WDR Cologne, Berlin Konzerthausorchester, Bergenfilharmonin, Sveriges Radios Symfoniorkester, Seattles och Torontos symfoniker, Spanska Nationalorkestern och Orquesta da Galicia. Hon återvänder till National Symphony i Dublin för Mahler 9 och tar Residentie Orkest till Bonn som inledning på ett treårigt residens på Beethovenfest. I juni 2025 kommer hon att dirigera en nyproduktion på Berlins statsopera.
Hon gjorde debut på BBC Proms 2023 och återvände 2024, bland annat med Glyndebournes populära produktion av Carmen. Anmärkningsvärda debuter senaste säsongen har inkluderat London Philharmonic, Wiener Symphoniker, Frankfurt Radio Symphony, National Symphony Orchestra Washington, Orchestre National du Capitole de Toulouse, Mahler Chamber och Sydneys och Melbournes symfoniorkestrar. Bihlmaier har en bred repertoar och har haft positioner i Hannover, Chemnitz och Kassel.Hon har gjort framstående operaproduktioner i bland annat Malmö, Trondheim, Tammerfors och Oslo. Hon är en kär gäst hos Göteborgs Symfoniker och ledde senast orkestern i november 2022 då hon dirigerade Hillborgs Sound Atlas.