Göteborgs Konserthus Carmina Burana

Camille Pépin (f 1990) Aux confins de l’orage (Sverigepremiär) Sphères jaune-orange - Sylphes rouges - Jets bleus ”Vid stormens rand” är ett verk inspirerat av de ljusfenomen som föregår en storm. De inträffar i övre atmosfären och är osynliga från jorden (vi kan bara observera blixtar). För att skapa musik, föreställde jag mig orkesterfärger specifika för var och en. De gul-orangea sfärerna är ljusskivor som sprider sig genom rymden i koncentriska cirklar. De är födda ur en elektromagnetisk påverkan och ändrar färg under sin utbredning. Jag skildrade denna omvandling med ackordsfärer som färdas från notställ till notställ genom sektionerna i orkestern. Som ur ett dånande aggregat föds de “röda sylferna” längre ner i mesosfären. De är flytande och glödande trådar som strömmar mot jorden och upplöses i lysande rött. De spelas av de höga träblåsinstrumenten och upphör aldrig, trots explosionerna som förebådar stormen (pukor, bastrumma, låga blåsinstrument). Den sista satsen inleds med ett blåsigt avsnitt. Mörkt och mystiskt med orkesterns djupa färger, övergår den i stratosfären. Det är i detta lager av atmosfären, närmast oss, som blåa jetstrålar skjuter fram med en hallucinatorisk hastighet. Lika korta som snabba spelas dessa veritabla ljusraketer av träblåsinstrumenten färgade av klaviaturernas briljans. När de närmar sig jorden blir ljudet alltmer abrupt och torrt. Slutligen, ett sista tumultartat muller, en sista åskknall: det är stormen. Camille Pépin

Carl Orff (1895-1982) Carmina Burana Fortuna imperatrix mundi - Primo vere - In taberna - Cour d'amours - Blanziflor et Helena - Fortuna imperatrix mundi Carl Orff var under 1930-talet en av de mest uppmärksammade tonsättarna i Tyskland. En stor del av hans berömmelse kom med Carmina burana som komponerades 1935-1936. Dess undertitel lyder "världsliga sånger för soli och kör till ackompanjemang av orkester och med magiska bilder" - en scenografi av medeltida slag där suggestiva målningar och dekorationer i samspel med den stora kören ger ett överväldigande intryck. Carmina burana uruppfördes i Frankfurt am Main 1937, gavs på La Scala 1942 och kort därpå även i Wien, men trots detta blev Orff först efter kriget mer allmänt känd som tonsättare. Musiken var inte lik något annat, den tedde sig originell och stod utanför samtidens riktningar och skolor. Hans musikaliska inspiration kan sägas ha sina rötter i det dramatiskt bildmässiga med den grekiska tragedin och den italienska barockoperan som två stora inspirationskällor. Musikaliskt finns det en mer näraliggande influens: Stravinskys dramatiska kantat Oidipus Rex och framförallt Les noces - rytmiskt präglad musik av medvetet enkelt slag med sparsmakad orkestersats (mycket slagverk) och kören som grundläggande element. Orffs verk växte ofta fram ur en samlad vision av det sceniska och det musikaliska - allt han skapat röjer en frodig, åskådlig fantasi. Det mesta han producerade är tänkt för scenen, också Carmina burana. Men verket har visat sin styrka också utan sceniska arrangemang och framförs lika ofta i konsertsalen med stor framgång. Stefan Nävermyr

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Emilia Hoving har trätt fram som en av de mest spännande unga finländska dirigenterna i dag. 2024-2025 återvände hon till framstående orkestrar som Philharmonia Orchestra, Kungliga Filharmonikerna, Helsingfors Philharmonic, BBC National Orchestra of Wales, Norska Radioorkestern, Malmö Symfonikorkester, Göteborgs Symfoniker och Adelaide Symphony. Hon debuterade även hos Strasbourg Philharmonic, Belgian National, Trondheim Symphony, Stavanger Symphony, Royal Scottish National, Orquesta Castilla y Leon, Tasmanian Symphony och Nederländska Radions filharmoni (vid Concertgebouw). Andra höjdpunkter den senaste säsongen var Orchestre Philharmonique de Radio France, BBC Symphony, Royal Philharmonic, Tonkünstler Orchestra Wien, Teneriffa Symphony och Sveriges Radios symfoniorkester. Emilia Hoving ledde finalkonserten vid Side by Side 2025 och 2024 samt skolkonserten Bubblor hos Göteborgs Symfoniker 2023. Sommaren 2022 gjorde hon sin Tokyodebut i Suntory Hall som dirigent hos Yomiuri Nippon Symphony och sin debut i Storbritannien hos Philharmonia, där hon nu har blivit en regelbunden gäst. Hoving har dirigerat många verk av levande (särskilt finska) kompositörer och gav den australiensiska premiären av Missy Mazzolis Procession på Adelaide Festival. Hoving studerade vid Sibelius-Akademin i Helsingfors hos Sakari Oramo, Atso Almila och Jorma Panula. Hon fick finska kritikerpriset 2021 som bästa nykomling och var assistent för Hannu Lintu på Finlands Radio (2019) och för Mikko Franck på Radio France (2020-22).

Den unge polske barytonen David Roy har den gångna säsongen framträtt i Gianni på Teatro Comunale Bolzano, i La traviata på Opera Nova i Bydgoszczy och gjort debut på Kungliga Operan Stockholm i Barberaren i Sevilla. Han sjöng också i Carmina Burana med Kaliszfilharmonikerna. Från och med säsongen 2025-2026 ansluter han sig till Junges Ensemble på Semperopern i Dresden. Han studerar för närvarande i solistklassen vid Hannovers universitet för musik, drama och media. David Roy tog sina första steg på scenen på Opera Nova i Bydgoszcz. Sedan 2022 har han bland annat samarbetat med polska Kungliga operan i Warszawa och deltagit i Rossini-festivalen i Pesaro. Han har också vunnit pris i flera framstående tävlingar.

Den australiske tenoren Michael Smallwood påbörjade sin sångutbildning samtidigt som han tog en juristexamen vid University of Melbourne. Han började på Operastudion vid Hamburgs statsopera år 2001. Hans breda repertoar sträcker sig från Monteverdi, Händel, Gluck och Mozart via Flotow, Wagner och Verdi till Richard Strauss, Janacek, Britten och Berg. Gästuppdrag har lett honom till La Scala i Milano, Nationaloperan i Paris, Opéra de Lyon, Vlaamse Opera och Holländska Nationaloperan, Gran Teatre del Liceu i Barcelona och Teatro Real de Madrid. Han samarbetar nära Staatsoper Unter den Linden i Berlin, där han gjort roller som Mercure i Rameaus Hippolyte et Aricie, Monostatos i Trollflöjten, Goro i Madama Butterfly och Spoletta i Tosca. Han har arbetat med välkända dirigenter som Daniel Barenboim, Philippe Jordan, Sir Simon Rattle, Marek Janowski, René Jacobs och Vladimir Jurowski. Bland hans senaste uppdrag finns Tosca på Semperoper Dresden och på Opéra de Lyon. Dessutom har han sjungit Hans och Greta på Nederlandse Reisopera och Trollflöjten på Sydneyoperan.

Den svenska sopranen Clarice Granado har haft stora framgångar i Carmina Burana på Folkoperan i Stockholm. Hon har studerat musikal och skådespeleri vid American Musical and Dramatic Academy i New York och vid Operahögskolan i Stockholm där hon tog examen 2024. Clarice Granado gjorde sin operadebut i huvudrollen i Il Colore fa la Regina av Carlo Francesco Pollarolo 2022 på Vadstena Akademien. Våren 2025 sjöng hon Pamina på Folkoperan. Hon är också eftertraktad som konsertsångerska med en bred repertoar.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.

Göteborgs Symfonikers Vokalensemble (GSVE) bildades 2016 och består av 12 professionella sångare. Ensemblen verkar både som en del av Göteborgs Symfoniska Kör i stora symfoniska verk framförda tillsammans med Göteborgs Symfoniker, och som fristående ensemble under ledning av Katie Thomas. GSVE är en grupp med erfarna och mångsidigare sångare, som framför varierade program och utforskar en bred repertoar, från medeltidsmusik till nyskrivna beställningsverk. Ensemblen har tidigare samarbetat med bland annat Helsingborgs Symfoniorkester och Barockakademin Göteborgs Symfoniker och framför regelbundet vokalprogram både i Göteborgs Konserthus och runt om i Västra Götalandsregionen.

Katie Thomas är kördirigent från Wales och sedan 2023 kormästare för Göteborgs Symfoniska Kör. Hon är också dirigent och konstnärlig ledare för Göteborgs Symfonikers Vokalensemble. Tidigare engagemang inkluderar nio år som röstcoach för BBC Chorus, uppdrag som gästande kormästare och dirigent hos BBC Singers, MDR Rundfunkchor, National Youth Choirs of Great Britain och Junior Royal College of Music, samt gästföreläsare i kördirigering och ledare för kammarkören vid Högskolan för Scen och Musik. Hon har varit lärare i kördirigeringsteknik vid Association of British Choral Directors och domare vid körfestivaler över hela världen inom organisationen Interkultur. Som professionell sopran har Katie Thomas varit engagerad vid Storbritanniens främsta körer, som Monteverdi Choir under ledning av Sir John Eliot Gardiner, Polyphony och Academy of Ancient Music. Hon har framträtt på de stora konsertarenorna i Europa och USA, däribland Concertgebouw Amsterdam, Musikverein Wien och Carnegie Hall i New York. Tillsammans med London Voices har hon spelat in flera soundtrack för film och tv-spel, ofta i välkända Abbey Road Studios, samt konserter för både tv och radio. Katie Thomas har examen från Cardiff University och Royal Academy of Music i London. År 2020 utsågs hon till Associate of Royal Academy of Music (ARAM) i Storbritannien för framstående bidrag till det professionella musiklivet och betydande insatser inom dirigering och körmusik.