Göteborgs Konserthus Bach: Juloratoriet

JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) JULORATORIET (BWV 248) KANTAT NR 1-3 1. Jauchzet, frohlocket! 2. Und es waren Hirten in der selben Gegen 3. Herrscher des Himmels Det börjar med pukor och trumpeter! Men så ska det ju också vara glädje och fest i musik avsedd för julen. "Jublen, lovsjungen, giv ära åt Herran!" Jubelkören försätter genast åhöraren i den rätta stämningen. Men fader Bach har inte glömt den nordeuropeiska adventstidens mörker och kyla och han skapar därför en vinterstämning vi kan identifiera oss med genom ensamma slag på pukan. Sedan kommer snabba löpningar i stråkarna: det är brådskan att komma fram till Betlehem i tid som illustreras så påtagligt! I den tredelade körsatsens andra avsnitt blir orkestern mindre, musiken mer lyrisk och stämningen kontemplativ. Evangelisten presenterar sig med de kända orden: "Och vid denna tid begav det sig, att ifrån kejsar Augustus ett påbud utgick, att hela världen skulle beskattas… Och när de voro där, så kom den tiden, att hon skulle föda." Texterna till Bachs juloratorium är, som man kan förstå, till största delen hämtade från Lukas 2:1-21 och Matteus 2:1-12, men sammanställda av Christian Friedrich Henrici, känd som Picander, vilken också bidragit med nya texter. Han skrev också texten till några andra av Bachs kantater och till Matteus-passionen. Vi behöver inte bekymra oss om olika översättningar för verket framförs på originalspråket, tyska. Härpå kommer ett recitativ och en altaria som stannar upp för att betrakta det under som ska ske, och sångerskan ackompanjeras av en oboe d'amore. "Bered Dig, o Sion, med kärlekens längtan…" uppmanar hon, och kören (folket) svarar undrande "Hur skall mitt hjärtas längtan väl rätt välkomna dig?", och det märkliga är att de gör det till den kända koralmelodi vi oftare förknippar med texten "O huvud blodigt sårat". Naturligtvis var detta ett mycket medvetet melodival och Bach visste att hans åhörare mycket väl kände till denna originaltext. På detta vis gav han redan nu, när Jesusbarnet ännu låg i krubban, en liten antydan om hans kommande öde - törnekronan han fick bära på korset. I barockens stora verk hittar man ofta sådana finurliga, dolda budskap, inte alltid så lätta att klura ut. Redan av detta kan man i alla fall förstå att Bachs juloratorium egentligen är ett mycket lärt verk. Men Bach delade, med bland andra Shakespeare, det ovanliga genidrag som innebar att han kunde uttrycka det djupt tänkta på ett både folkligt och enkelt sätt. Här kunde såväl menigheten som akademikerna hitta något värdefullt. Detta har bidragit till att Juloratoriet blivit ett av de mest älskade kyrkomusikaliska verken från barocken. Till skillnad från Bachs Johannes- och Matteus-passionerna är Juloratoriet däremot inte ett speciellt enhetligt verk. I själva verket består detta omfattande oratorium i sin fullständiga form av sex fristående kantater avsedda att framföras på juldagen, annandag jul, tredjedag jul, nyårsdagen, söndagen efter nyår respektive trettondagen. I dag är det emellertid praxis att man framför de tre första kantaterna vid ett och samma tillfälle. De tre avslutande kantaterna bildar tillsammans cirka sjuttio minuter av lika högkvalitativ musik som de tre första delarna, men gör detta mästerverk till en alltför omfattande manifestation för jäktade nutidsmänniskor, i synnerhet i juletid. Varje kantat står på egna ben och kan framföras separat, men de har en "handling" som löper genom alla sex kantater. Det är också intressant att notera att Bach inte gjorde någon skillnad mellan profan och sakral musik, och att han inte alls drog sig för att använda ursprungligen världsligt tänkt musik ens i sitt juloratorium. Redan den inledande jubelkören är exempel på detta. Bach lånade nämligen denna festligt majestätiska musik ur ett verk med världslig text: "Tönet ihr Pauken! Erschallet Trompeten!" avsett att hylla drottning Maria Josefa av Polen-Sachsen på hennes födelsedag. "Bered dig, o Sion …" hämtade Bach ur sin världsliga kantat Herkules vid Skiljevägen. Den första avdelningen (kantaten) avslutas med den ståtliga basarian Konung, Herre i det höga och en riktigt älsklig julkoral i vars tyska originaltext några diminutiver (Jesulein, Bettlein…) används för att visa hur obetydligt ett barns födelse kan vara ur jordiskt perspektiv - men i orkestermellanspelet är synsättet ett helt annat: där blir det åter pukor och trumpeter som får frammana bilden av en konung i krubban. I den andra kantaten är orkesterklangen annorlunda, här framhålls träblåsarna medan pukor och trumpeter får vila. Den inledande orkestersinfonian anger stämningen: "Och där voro några herdar i den samma ängden …" Flöjt och violiner spelar ett "änglamotiv", medan oboe d'amore och engelskt horn frammanar herdarnas musik. Tenorarian "Fromma herdar, skynden snarligt" är nästan extatisk i sin iver att egga herdarna att snabbt ta sig fram till Betlehem, och i koralen "Så märken nu det tecknet rätt!" betraktar de med häpenhet underverket i skyn. Den stora körsatsen "Ära ske Gud uti höjden" symboliserar den jublande änglakören, och i den avslutande koralen "Vi sjunger för dig i din här av all kraft lov, pris och ära" anslöt sig på Bachs tid hela församlingen i lovsången. Den tredje kantaten inleds på nytt festligt med körsatsen "Himlens härskare, hör mumlet", och i den glatt upprymda körsatsen "Låtom oss nu vandra till Betlehem" uppbådar Bach entusiastiskt all sin kompositionsfantasi för att illustrera allas vilja att skynda fram till krubban: ett målande tema dyker ständigt upp i alla stämmor, det kan spelas rättvänt eller spegelvänt, bara för att visa den förvirrade ivern och brådskan. I basen finns ett typiskt promenadmotiv, medan violiner och flöjter bidrar med snabbare löpningar. Till slut kommer de fram till målet och Evangelisten berättar kantatens innerligaste ingivelse: "Och de gingo hastigt och funno båda, Maria och Josef, och barnet nederlagt i krubban". Den följande altarian "Slut, o mitt hjärta, det saliga undret uti tro och kärlek in!" är naturligtvis också en underbar melodisk skapelse. Så slutar tredje delen med att dess inledande körsats tas om på nytt. Johann Sebastian Bach stod nu på höjden av sin karriär. Han var snart femtio år gammal och hade varit kantor vid Thomaskyrkan i Leipzig i elva år när juloratoriet framfördes för första gången julen och nyåret 1734-1735. Det blev en så stor framgång att man upprepade framföranden av det enorma verket 1739, 1744 och 1745. STIG JACOBSSON

Sveriges Nationalorkester Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Från och med hösten 2013 är Kent Nagano förste gästdirigent och konstnärlig rådgivare för Göteborgs Symfoniker. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde orkestern en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Göteborgs Symfoniker har kallats "en av Europas mest formidabla orkestrar" (The Guardian) och har med sin hedersdirigent Gustavo Dudamel (chefdirigent 2007-2012) hänfört publik och kritiker i såväl Göteborg och Västra Götaland som London, Paris och Wien. Orkestern har en stark lokal förankring och ger årligen omkring 100 konserter i Göteborgs Konserthus vid Götaplatsen. Byggnaden invigdes 1935 och är ett av den nordiska funktionalismens stora monument och berömt för sin fina akustik. Vid sidan av de ordinarie konserterna framträder orkestern varje sommar på Götaplatsen och i Slottsskogen samt gästspelar i Vara Konserthus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Stenhammar och den nordiska profilen Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, blev orkesterns chefdirigent 1907. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och inbjöd kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. I raden av stora gästdirigenter från förr finns Wilhelm Furtwängler, Pierre Monteux och Herbert von Karajan. Idag samarbetar Göteborgs Symfoniker regelbundet med dirigenter som Joana Carneiro, Andrew Manze, David Afkham, Esa-Pekka Salonen, Neeme Järvi, Gustavo Dudamel, Christian Zacharias och Herbert Blomstedt. Turnéer till världens musikcentra Det stora internationella genombrottet kom 1987 när Göteborgs Symfoniker besökte Asien och USA. Sedan dess har orkestern också turnerat i Japan, Kina och Europa och framträtt vid BBC Proms i London, Luzern i Schweiz, Salzburgfestivalen, Musikverein i Wien samt Barbican i London. "En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian efter framträdandet i London 2004. Gustavo Dudamel och Göteborgs Symfoniker har med stor framgång turnerat i Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Spanien och Storbritannien, inklusive hyllade gästspel vid BBC Proms i London och Musikverein i Wien. "Göteborgs Symfoniker hade publiken helt i sin hand i går kväll. Salen fullkomligt exploderade." (The Telegraph) "Det hettade till ordentligt när Gustavo Dudamel och hans svenska orkester spelade i Musikverein." (Wiener Zeitung) Prestigefyllda inspelningar på DG, BIS och Chandos Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i ett 100-tal CD. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat symfonier och orkesterverk av Mieczyslaw Weinberg (god vän till Sjostakovitj), Alban Bergs orkestermusik, Brahms dubbelkonsert och Beethovens trippelkonsert med solister ur orkestern samt symfonier av Kurt Atterberg som kommer att ges ut i sin helhet med Neeme Järvi som dirigent. Samtliga skivor som finns utgivna (och som inte utgått) finns i vår butik på Götaplatsen. En del går även att beställa via vår butik. I vårt kalendarium hittar du orkesterns samtliga konserter i Göteborgs Konserthus.

Som chefdirigent för Insula-orkestern och kören Accentus har Laurence Equilbey fått erkännande för sin krävande men öppensinnade inställning till sin verksamhet. Hon har utforskat den symfoniska repertoaren i samarbete med orkestrarna i Lyon och Bukarest, Bryssels filharmoniker, Orchestra of the Age of Enlightenment, Akademie für alte Musik Berlin, Concerto Köln, Camerata Salzburg, Mozarteumorkestern med flera. Hon är knuten till Paris kammarorkester, Grand Théâtre de Provence i Aix-en-Provence, Opera de Rouen Haute Normandie Cité de la musique och Paris filharmoni samt konstnärlig ledare och utbildningschef för fakulteten för unga sångare vid Pariskonservatoriet. 2012 grundade hon Insula-orkestern som ägnar sig åt den klassiska och förromantiska repertoaren och spelar på tidstrogna instrument. Från 2017 kommer hon att vara konstnärlig ledare för säsongens klassiska konserter i Paris nya konstcenter La Cité Musicale de L'île Seguin som byggs där Renault-fabriken en gång var belägen på en ö i Seine i den sydöstra sidan av Paris. Laurence Equilbeys omfattande inspelningsarbete för skivbolaget Naïve har fått mycket uppskattning. Förra året gavs hennes första inspelning för Deutsche Grammophon ut, Glucks opera Orfeo ed Euridice. I samband med releasen gjorde hon en serie videor på YouTube som fått över 80 000 tittare.

Den ungerska sopranen Emöke Barath har haft framgångar i flera internationella tävlingar. Bland annat vann hon 2011 förstapris och publikens pris vid sångtävlingen för barockopera i Innsbruck, samt stora priset vid Verbiers festivalakademi samma år. Redan tidigt i karriären bjöds hon in till prestigefyllda festivaler, konserthus och internationella scener, bland dem Konstpalatset och Budapests statliga opera i Ungern, Theater an der Wien, festivalen i Aix-en-Provence, Concertgebouw i Amsterdam, Théâtre des Champs-Elysées i Paris och Verbier-festivalen i Schweiz. Alan Curtis var en av dem som upptäckte Emöke Barath tidigt och gav henne roller i prestigefyllda uppsättningar av flera Händel-operor, bland annat som Sesti i Giulio Cesare. Hon har också sjungit Messias med Detroit Symphony Orchestra samt National Symphony Orchestra of Washington med Nathalie Stutzmann som dirigent samt titelrollen i Monteverdis Poppeas kröning. Som Bach-sångerska har hon framträtt i h-mollmässan med Musiciens de Louvre och Marc Mikowski, Matteuspassionen med Royal Liverpool Philharmonic Orchestra och Nathalie Stutzmann samt Juloratoriet med Freiburgs barockorkester respektive Accentus-ensemblen. 2017 kommer hon att turnera med Magnificat tillsammans med Le Concert d'Astrée och Emmanuelle Haïm samt sjunga titelrollen i Cavallis opera Ipermestra vid festspelen i Glyndebourne. Emöke Barath har också medverkat i ett flertal Mozart-operor, bland annat som Susanna i Figaros bröllop med Musiciens du Louvre och Mark Minkowski. Emöke Barath studerade vid Franz Liszt-akademin i Budapest och har även tagit mästarklasser för Barbara Bonney, Kiri Te Kanawa, Sylvia Sass, Laszlo Polgar, Nancy Argenta, Deborah York och Masaaki Suzuki.

Alten Michaela Selinger inledde sin karriär 2004 vid operahusen i Klagenfurt och Innsbruck. Hon ingick i ensemblen vid Wiens statsopera 2005-2010 och har sedan dess gjort internationell karriär inklusive opera- och konsertframträdanden vid Zürichoperan, på Glyndebournefestivalen, operorna i Rhin och Lyon, Nya Nationaloperan i Tokyo, Wiens Musikverein och Salzburgs festspel. Bland hennes viktigaste roller finns Octavian i Rosenkavaljeren och Kompositören i Ariadne på Naxos (Richard Strauss) samt Cherubino i Figaros bröllop och Idamante i Idomeneo (Mozart). Tidigare säsonger har Michaela Selinger gestaltat Cherubino vid Romoperan under ledning av Riccardo Muti och sjungit i Beethovens nionde symfoni med Georges Prêtre i Musikverein, Mozarts c-mollmässa med Louis Langrée samt Mozarts Requiem med Caballé Domenech och orkestern Camerata Accademica Salzburg. Michaela Selinger har också sjungit rollerna Sonietky i Sjostakovitjs Lady Macbeth från Mtsensk på operan i Lyon och Brangäne i Wagners Tristan och Isolde på Nationaloperan i Warszawa. Vid Salzburgs festspel har hon framträtt i Richard Strauss opera Die Liebe der Danae med Franz Welser-Möst som dirigent.

Tyske tenoren Werner Güra har varit knuten till Semperoperan i Dresden och Berlins statsopera med dess chef Daniel Barenboim. Werner Güras rollfack är främst Rossini och Mozart och han har gjort ett flertal stora roller i deras mest spelade operor, inklusive gästspel vid Teatro Carlo Felice i Genua, operan i Lille, La Monnaie-operan i Bryssel, Nationaloperan i Paris och festivalerna för gammal musik i Innsbruck och Baden-Baden. Vid denna tid i sin karriär är Werner Güra till största delen verksam som solist i symfoniska verk och som oratoriesångare. Han har framträtt på viktiga europeiska scener som Konserthuset och Musikverein i Wien, Royal Festival Hall i London, Concertgebouw i Amsterdam, Berlins filharmoni och Paris filharmoni. Bland orkestrar han samarbetat med finns Concertgebouworkestern, London Philharmonic Orchestra, Berlins filharmoniker, Wiens symfoniker och BBC Symphony Orchestra under ledning av dirigenter som Claudio Abbado, Riccardo Chailly, Sir Colin Davis, Bernard Haitink, Daniel Harding, Philippe Herreweghe, René Jacobs och David Zinman. Bland Werner Güras många inspelningar finns Beethovens Fidelio med Daniel Barenboim (Decca), Schumanns Der Rose Pilgerfahrt, Telemanns Orpheus, Mozarts Così fan tutte och Bachs Juloratorium (Harmonia Mundi). Det senare verket har han också spelat in för Sony Classical, vid sidan av Haydns Orlando Paladino och Årstiderna. Nyligen utgivna Matteuspassionen av Bach med Werner Güra som evangelisten har rosats av kritikerna (Harmonia Mundi).

Tyske sångaren Andreas Wolf, basbaryton, gjorde sin operadebut i Monteverdis Orfeo under René Jacobs ledning vid festivalen i Aix-en-Provence 2007. Hans gestaltning av Guglielmo i Michael Hanekes iscensättning av Mozarts Così fan tutte hyllades både i Teatro Real Madrid och La Monnaie-operan i Bryssel. Andreas Wolf medverkade också som Jupiter i den hyllade nyproduktionen av Rameaus Platée (regi Calixto Bieito) vid Stuttgarts statsopera. På senare tid har han sjungit Leporello i Mozarts Don Giovanni i Bryssel, titelrollen i Figaros bröllop i Madrid samt Papageno i Mozarts Trollflöjten i Genève. Andreas Wolf har bland annat framträtt på Theater an der Wien, La Scala i Milano, Lincoln Center i New York, Mariinskijteatern i St Petersburg samt i Berlinfilharmonin, Concertgebouw i Amsterdam och Barbican Centre i London. Bland dirigenter han samarbetat med finns Bertrand de Billy, William Christie, Jordi Savall och Sylvain Cambreling. Bland aktuella engagemang finns konsertturnéer med Bayerska radiokören i Bachs h-mollmässa och RIAS kammarkör i Händels Belshazzar vid Salzburgs festspel samt med Ensemble Accentus. Andreas Wolf är också aktuell i inspelningar från Deutsche Grammophon och Harmonia Mundi.

Göteborgs Symfoniska Kör grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Wilhelm Stenhammar hade skapat sig en position i Göteborgs musikliv genom tio års arbete med Göteborgs Symfoniker. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. En sak har de dock gemensamt: stor körvana. Många har börjat sin körbana i kyrkokörer, student- och universitetskörer eller andra sångsammanhang. Göteborgs Symfoniska Kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg.